Historielärare

bäst är ju att tala med studievägledare på pedagogen direkt. Det finns ofta speciella krav på lärarutbildningen att det måste ingå breddning i ämnet tex geografi får inte enbart vara naturgeografi utan måste vara minst 30hp samhällsgeografi dessutom.

Jag vet inte hur den nya lärarutbildningen är upplagd, men jag läste tre terminer historia och skrev en c-uppsats (som var krav för att bli gymnasielärare enl. gamla lärarprogrammet). Ekonomisk historia ingick i B-kursen om jag inte minns fel, kan det ha varit 8 gamla poäng eller så?

Det här med ekonomisk historia är lite underligt eftersom all historia på många sätt är ekonomisk historia. Hur människor levde, hur de gifte sig, hur de stiftade lagar och hur de interagerade hade mycket med ekonomin att göra. Inte minst handlade krigen då (som nu) om makt och därmed också ekonomi. Politiken är förknippad med ekonomin också, så... ja, handen på hjärtat.. inte mycket handlar INTE om ekonomi.

GU är på så sätt unikt som har en egen institution för ekonomisk historia och vad jag vet så berodde det på att någon av Weibullarna som läst nationalekenomi vill flytta en del historieforskning till handels.

Du får helt enkelt tala med en studievägledare så att du får koll på vad som krävs. jag skulle bli förvånad om du "slapp" skriva c-uppsatsen då den hade en central roll i utbildningen. Historieämnet handlar till mycket stor del om källkritik, statistik och olika forskningstraditioner. Ett sätt att visa att man lärt sig hur man tillämpar dessa och förhåller sig till desamma är genom ett eget litet forskningsarbete.

Vad kul att du skall bli lärare i historia. det är ett fantastiskt spännande ämne!

Tack för svar! Pedagogen har inte mycket med upplägget för historia att göra. Jag har kontakt med hi ansvarig vid GU så får kontakta honom när helgen är över. Tänkte bara lägga ut frågan här sålänge. Ibland besitter ju fl viss vetskap *tveksam*

Ja, jag gillar historia, så detta bli kul. Håller på med a kursen nu.

Det är helt rätt att pedagogen inte har med upplägget för historia att göra men en utbildning i historia och en lärarutbildning till historielärare behöver inte ha samma studiegång. Jag vill läsa upp till lärare (korta programmet 90hp) och då räcker inte en fil, mag med två ämnen utan man måste ha rätt ämneskombination. För lärare är det viktigare med bredd än med spetskompetens i ett smalt område. Därför är det bra att kolla med pedagogen att de godkänner de kurser du tänker läsa. Så du bör kolla med både den ansvarige för historia (för den vet bäst vad kurserna innehåller) och med pedagogen som vet vilka krav de ställer.

Jag har kontakt med ansvarig på historieavdelningen. Kommer be honom kolla allt detta. Läser mitt andra ämne + pedagogiken på högskolan väst, så historia kommer ligga utanför själva lärarutbildningen. Därför är det smartast att prata med honom om detta. Hur allt går ihop och vad som behövs. Han är säkert insatt i det. Grejen är även den att jag kollade på deras hemsida ufl.gu.se och där finns inte kursplaner längre än till hi B (31-60 hp) därför tror jag att det är specialiseringar som gäller sedan. Och DÄR är det säkert en speciell som lärare skall/ bör läsa... Men jag var bara nyfiken på om någon _visste_ hur det var upplagt för historielärare.

Vad menar du med att det är viktigare med bredd?

Skall man undervisa på gymnasiet krävs i regel en fil.kand i varje ämne. Samhällskunskapen är undantagen som kräver två års heltidsstudier, men inte en fil.mag. Är det vad du syftar på ang. bredd?

Jag skall inte säga för mycket eftersom jag fått intrycket av att nya lärarutbildningen är mycket inkonsekvent och inte särskilt verklighetsanpassad. En blivande lärare som vill undervisa på gymnasiet skulle jag uppmuntra att se till att skriva c-uppsatser i sina respektive ämnen. Gärna d-uppsats också om tillfälle ges.

Den lärarutbildning som regeringen diskuterar nu verkar vilja gå tillbaka till systemet med tvåämneslärare för gymnasiet och treämneslärare för högstadiet. Värt att ha i åtanke kanske?

Min c-kurs bestod av terorier till historieforskning (halva terminen) och uppsatsskrivande den andra halvan.

Om man tex är biolog så hjälper det inte om man har doktorerat och har hur många poäng som helst om alla poäng är i tex ekologi för ska man undervisa i biologi så krävs att man även har "vit biologi" dvs fysiologi, cellbiologi och mikrobiologi. Jag har själv mer än 120p i ett huvudämne men lärarutbildningen kräver att jag ska läsa mer bredd eftersom mina poäng är inom samma område.

Jag stötte på det problemet när jag talade med studievägledare om att jag ville läsa till geografilärare för där har de också krav på breddning.

Aha... ok, då är jag med dig! tack för informationen.

Jag trodde ett slag att du syftade på att man skulle ha 15-poängskurser i alla möjliga ämnen och därmed ha bredd... sorry om jag missförstod.

Jag har tyvärr stött på rektorer på gymnasiet (!) som tyckt att det varit fantastiskt bra med den "bredd" som lärare för t ex mellan- och högstadiet har när de undervisar i svenska och SO (vilket i sig är re, hi, sh och ge) och det senare visar sig att de inte har ett enda poäng i flera av ämnena.

Enligt gamla lärarprogrammet så krävdes i regel 60p (tre terminer med c-uppsats) i respektive ämne, förutom svenskan, franskan (tyska/spanska) och samhällskunskapen som krävde 80p (men utan krav på d-uppsats). Jag vet inte ens om du behövde skriva c-uppsats i dessa ämnen?

Bara i engelska fanns krav på en magisterexamen. 80p med d-uppsats i antingen litteraturvetenskap eller lingvistik.

Med tanke på att den nya regeringen vill uppmuntra flera nivåer av lärare där man tex med en doktorsexamen eller fil.mag skulle kunna ha ett särskilt ämnesansvar, så borde det nu vara läge för en lärarstuderande att se till att skriva uppsatser på så avancerad nivå som möjligt.

Det borde vara möjligt att ta examen enligt de nya direktiven bara kompetensen är den rätta.

Förhoppningsvis kommer fördjupade kunskaper i respektive ämne löna sig för oss lärare....

Förlåt TS om jag hamnade lite OT.

Äh, diskutera på ni. Mig tappade ni bort nån stans runt fil. kand, men men.. Det där är jag inte insatt i. Önskade att jag var, men njae, inte än! Jag läser mot gymnasiet och skriver c uppsats i svenska nu i vår. Till hösten läser jag min fjärde termin sv, men tror inte det blir värsta d uppsatsen, utan det är litteraturvetenskap. Hade jag läst sv via GU hade det nog blivit exarbete (kanske som d uppsats, jag vet inte) tror ju egentligen att de inte har kvar de benämningarna längre.. A, B, C, D osv.. Sen om det innebär nån fil. kand, det vet jag inte...

Sen läser jag ju historia också då och undrar bara hur mycket det krävs helt enkelt. Min pappa läste fristående kurser i historia för typ 15 år sedan. Dessa knöt han ihop till lärarexamen. Då läste han, vad jag förstått, tre "vanliga" terminer A-C och sedan en termin ekonomisk historia.