All denna TRAGISKA jämförelsen.

Men hur vet ni att det är "status"? Ok, om man får frågan "vad ska ni ha för märke på ert barn?" då hade jag också stått som en fågelholk, men på vissa av er verkar det ju vara lika mycket statusbeteende att undvika dyra kläder och märken.

"nä, jag köper minsann bara begagnat, jag är KLOKARE än att slänga pengar på barnkläder!"

Jag säger som så många andra: jag älskar att se min son i vackra kläder. Han är fyra år och det är inte så lång tid kvar som jag kan påverka det så mycket. Det kanske är folk som tror att vi vill skylta med märken när han går omkring i en molo-overall och har småfolkströjor på dagis, de är ju rätt dyra, men det är den enda overall som är röd med stora stjärnor (han älskar den) och jag förstår inte varför han ska ha en ful mörk tröja från HM som tvättas ur på nolltid när han kan ha en glad tröja med gula elefanter på istället. (Ibland har han HM-tröjor också, när de är snygga! ) Hans mormor älskar barnkläder och det är hon som står för de flesta inköpen, tur att hon har smak...

Dyrt eller billigt är inte så viktigt. Det ska fungera och det ska vara vackert, skitsamma om det är lindex eller gucci. Bara man anser att man har råd och att det är värt att lägga pengarna på det.