Behöver lite hjälp av något LSS-proffs (vet ju att det finns några här i tråden 
)!
Vi har ansökt om avlösare i hemmet. LSS-handläggaren har varit här och träffat oss och Emil. Igår ringde hon och sa att de skulle bevilja 14 tim/månad. Vilket vi tyckte var helt ok till en början.
Idag ringde hon igen och sa att han var för liten för att personkretsbedömas (bara 10 månader), men att vi skulle få samma timmar men att det skulle gå under socialtjänstlagen istället. Enligt henne skulle det inte göra någon skillnad för oss. Jag blev förstås lite tveksam och misstänksam (för sådan är jag )...
Så ni som vet. Är det dumt av oss att gå med på det eller vad? Enligt henne så skulle han ju in i personkrets sen i alla fall men att det var för tidigt att bedöma honom nu.
Behöver lite råd!!
Snuffe skrev 2009-05-07 14:44:21 följande:
Sist vi var och träffade Olivias neurolog så började vi prata om kisseriet. Hon har varit förstoppad sen den dagen hon föddes och jag hade funderingar på hur "förstoppad" man kan bli ang kisset. Fröken gör alltid en min när hon kissar, som vi tolkar som obehag. Vi fick en remiss till FBH och skulle få träffa en uroterapeut. Eftersom vi alltid har uppfattat det som om Olivia "håller sig" väldigt länge så skulle vi skriva i ett kiss-schema. När vi höll på med det så insåg vi att hon inte alls håller sig, hon är en "små-skvättare". I Onsdags så hade vi dejt med uroterapeuten och vi skulle göra en "bladder-scan" på Olivia flera gånger under fm (dvs man mäter hur mycket urin man har i blåsan) Nu visar det sig att när Olivia kissar, så kissar hon inte klart, utan hon har mellan 50-100 ml kvar i urinblåsan och det är rätt mycket med tanke på att hennes blåsa rymmer ungefär 180 ml. Nu kommer det följa flera utredningar, men det lutar nog åt att vi kommer få börja tömma henne på urin..... Suck, nu orkar jag snart inte mer. Kan man få säga upp sig som cp-mamma ett tag???
Snuffe, förstår att du vill säga upp dig! Men om det är någon tröst så kan jag säga att det där med att tappa på urin inte är så stor grej när man väl kommer in i det. Vi har gjort det i 10 månader (gör man på de flesta barn med ryggmärgsbråck) och det blir rutin. Bara jobbigt i början innan man blev van. Nu tänker jag inte ens på att vi gör det. Sedan kan det klart vara jobbigt att börja när de är så stora.... Emil har ju aldrig varit med om något annat. Jag är i alla fall säker på att du kommer att klara det galant (som den cp-mamma du är)
.