CP-prinsar och prinsessors skryt och infotråd nr 12!

Skönt att höra att det inte bara är jag som sticker huvudet i sanden och inte lyssnar på läkarna. Man skulle bli jättedeppig om man tog till sig allt läkarna sa...

Jag kan bli skitarg när jag tänker på hur ordet CP missbrukas. Varför är det okej att säga att någon är CP? Det ordet missbrukas i alla samhällsgrupper och åldrar!!! Hur kan man acceptera det. Ordet neger som faktiskt egentligen inte är ett negativt ord utan bara talar om att någon har en mörkare hudfärg får man absolut inte använda längre, men ordet CP är helt okej?! Är det inte konstigt? Man skulle verkligen vilja lyfta upp den diskussionen och få människor medvetna om hur fel det används. Tom min närmaste kollega på jobbet säger att något är CP när hon tycker något är knäppt fast hon vet att jag sitter bredvid med en son med CP-skada. Jag vet att hon inte menar något illa, att hon inte tänker på vad hon säger, men det visar ju ändå hur utbrett och accepterat det är att missbruka ordet!!

Jag skulle vilja att skolorna började upplysa barnen om hur fel det är att använda ordet CP. Det måste till en jättestor insats tidigt i åldrarna för att få människor att sluta missbruka ordet. När tom föräldrarna använder ordet, hur ska då barnen förstå att det är fel?

mammat2. va kul att han börjat prata. Vi har börjat lite smått med tecken till Vilmer och hoppas att det ska hjälpa honom på traven lite. Tror du att tecken har hjälpt talet för er?

Numberone: Ja visst är det en onödig kommentar. Jag har fått liknande eftersom jag har tvillingar. Typ: Du har det ju bra att inte båda springer för då har du ju bara en som du behöver springa efter! Sure...

Så förfärligt. Vet inte exakt vad som hänt som fått denna tragiska utgång, men jag tänker på er i massor. Har själv en liten Vilmer som kämpar! kram kram

Knosan, jag har tvillingar o har skickat ett meddelande till dig

lillis23- Min Vilmer var också väldigt ljud- och ljuskänslig när han var mindre, men det har blivit mkt bättre (är nu 2,5 år). Känner igen väldigt mkt i hur Vilmer var när han var i samma ålder som din kille. Minns när vi hade besök på julen och han blev så slut av allt att han bara sov. Nu går han på dagis och älskar dagis. Där märker de inte av det jag beskrev då, så det kan mkt väl växa bort. Hoppas det blir så för er också!

Vad menar ni med att ha utökat bidrag för semester. Är det att man ska få ha med sig en assistent på semestern, eller få annan ekonomisk ersättning ni menar?

Busan71: Jag minns väl hur det var för oss i början. Innan man åkte till läkarbesöken var man rätt hoppfull och trodde att läkarna skulle säga typ "oj vilka framsteg han gjort", men varje gång man åkte därifrån hade man gråten i halsen. Så himla negativt och allt fokus på det han INTE kan istället för det han kan... Jag har lärt mig att med tiden sticka huvudet i sanden en aning och inte ta åt mig av allt som jag hör. Jag vet vilken duktig och fin kille han är och ser det istället. Jag frågar heller inte längre om framtiden, för jag vill helt enkelt inte veta. Problemen tar man efter hand när de dyker upp (om de dyker upp). Precis som Deanna säger - människan är så anpassningsbar - och man klarar mer än man tror.

Tack snälla för ditt svar. Vi har ingen assistent så för oss är det inte aktuellt idagsläget. Intressant dock att höra vilka rättigheter man har (eller bör ha...)

Grattis Numberone!!!