• Anonym (Rädd...)

    Rättigheter vid soc-samtal?

    Har skrivit tidigare om att skolan gjort en anmälan till soc ang oro för min son.

    Nu är jag kallad till samtal på soc, och jag undrar om jag har rätt att ta med min sambo? Jag behöver honom som stöd, och jag vill att soc ska se vem jag och barnen lever med.

    Och har jag rätt att få se skrivelsen från skolan?

  • Svar på tråden Rättigheter vid soc-samtal?
  • Anonym

    1. Du får ta med vem du vill.... MEN om du och biopappan har gemensam vårdnad och han säger att din sambo inte ska vara med så får inte din sambo vara med...

    2. JA, du har rätt att se hela skrivelsen från skolan!

    Lycka till!

  • Anonym (Rädd...)

    Tack!

    Ja, vi har gemensam vårdnad. Men betyder det att soc ringer upp pappan direkt när jag och min sambo kommer till samtalet? Suck... han kommer absolut att säga nej eftersom han hatar både mig och min sambo.

    Han får väl sitta och vänta utanför annars, för han vill vara där för mig och jag behöver honom...

  • Anonym

    Anonym (Rädd...) skrev 2009-04-05 15:24:07 följande:


    Tack!Ja, vi har gemensam vårdnad. Men betyder det att soc ringer upp pappan direkt när jag och min sambo kommer till samtalet? Suck... han kommer absolut att säga nej eftersom han hatar både mig och min sambo.Han får väl sitta och vänta utanför annars, för han vill vara där för mig och jag behöver honom...
    Pappan kommer troligtvis vara kallad på samma möte som dig, är han inte kallad är det lagfel!

    Ja, din sambo kan då vänta utanför och vänta på dig!
  • Anonym (Rädd...)

    Nej, han kallas till ett eget samtal längre fram. Han vet dock om detta, och det är i samråd med soc som vi bestämt att göra så.

    Så imorgon är det bara jag, och förhoppningsvis sambon.

  • Anonym (soc sekr)

    Det beror ju lite på vad oron består i. Handlar det om omsorgsbrister aller annat som kan tänkas komma ifrån hemmiljön så är det ju bara bra om sambon är med eftersom ju även han ingår i sonens vardag som bonuspappa och då får ju Soc träffa honom och göra en bedömning av honom som person istället för att bara ställa frågor till dig om honom.

  • sasssyy

    Du har rätt att ta med dig din sambo, din mamma eller din väninna.. Det är ju ditt val. Det som sägs i mötet är ju under sekretess men om du väljer att ta med dig något så är ju det ditt val.
    Din sambo kommer också att höras under utredningen (om det ens blir någon) så det är bra att de redan nu känner honom.

    Du har rätt att se skrivelsen från skolan men det är inte säkert att du får se den från början av utredningen. Det är ju så att du har rätt att se ALL information kring anmälan eftersom det ju handlar om dig. Ofta brukar man få en sammanställning när det närmar sig då får du se alla referenter, dvs sammanfattningar av de samtal som förts under utredningen både med dig, den andra föräldern, skola, förskola vårdcentral osv.

    Var inte orolig, var frågvis, våga ställa frågor om du är orolig eller inte förstår.
    Uppge gärna människor som kan ge sin sida av saken om du tex har folk som du umgås nära med som vet hur ni funkar ihop med barnen. Jag uppgav tex föreståndaren för öppna förskolan där jag gick regelbundet med min son.

    Det är skiiitjobbigt med en utredning (jag vet mer än väl) men det är oftast lättare om man är öppen och mottaglig emot soc. Det är inte DEM som anmält (inte i erat fall iaf.. det var det i MITT) och ofta kan man faktiskt föra en ganska så schysst dialog med dem.

    Tänk också på att det första mötet är bara ett möte. Det är efter detta möte som beslut ska tas om det blir en utredning.
    Passa på att ställa många frågor. Tex, "Vad är värsta tänkbara scenario som denna utredning kan sluta med?".. "vad kan vi göra för att underlätta/snabba på utredningen?"
    "Vad är våra rättigheter/skyldigheter under utredningens tid?"
    "vilka kommer ni att tala med och vad kommer ni prata med dem om?"

    Utredarna är vana vid att man är upprörd så var inte orolig för om du börjar gråta eller blir upprörd.

    Jag tycker därför absolut att du ska ta med dig din sambo.
    De kommer även att kontakta pappan till barnen så vida han inte är helt ute ur deras liv. Ofta vill de tala med båda föräldrarna, träffar han barnen så kommer han def. bli kallad till samtal.

  • sasssyy

    Pappan kan inte stoppa att sambon följer med så vitt jag förstod när jag var under utredning, eftersom sambon ändå ska höras senare, och de kommer att vilja träffa honom.

  • Anonym (Rädd...)

    Tack sasssyy! Det kändes lite bättre efter att ha läst ditt inlägg...

    Har faktiskt funderat på att be förskolepersonalen skriva ett "rekommendationsbrev" - de vet allt om detta ärende, och de känner mig och mina barn mycket väl och har varit väldigt stöttande.

    Det är en skrämmande situation, som är helt ny för mig! En vaken mardröm.

    Skrev tidigare ett inlägg "Anmäld till soc av skolan för misshandel..." och det är det som det här handlar om. Jag visste ju att det skulle komma, men jag är så rädd.... Vet inte vad jag är rädd för egentligen, för jag vet ju vad som hände och var jag står i detta men det är väl just det att bli ifrågasatt som mamma och att jag aldrig kommer att kunna bevisa vad som egentligen hände....

  • sasssyy

    SJÄLVKLART är du rädd.. som du skriver.. man blir ifrågasatt. Men man vinner mest på att köra med öppna kort och att vara ärlig, även i sin rädsla.

    Be istället förskolan att ställa upp som referent, om du har barn som går där nu kommer de ändå att bli kontaktade av soc såvida du inte motsätter dig det, vilket jag tycker vore dumt att göra. Som sagt kör med öppna kort.

    Jag har inte läst den tidigare tråden..tror jag.. har svirrat runt så mycket här på FL så jag minns inte alla trådar jag läser.

    Du kommer aldrig kunna bevisa vad som hände, men du kan vara ärlig och tala om vad som hände och hur. Jag vet inte exakt vad som ligger bakom, men var mer än ärlig. Vill de tex att du går någon kurs eller skaffar en samtalskontakt.. gör det... det är inte att erkänna att "de har rätt" det är att se efter så att du mår bra, att du har ryggen fri och att ni förblir en familj.

  • Anonym (Rädd...)

    Det som känns skönt är att jag redan i höstas tog kontakt med familjerätten för samarbetssamtal (vågade dock aldrig genomföra att kalla dit pappan), och nu har vi faktiskt båda tagit ett nytt initiativ till det och väntar på tid.

    I höstas anmälde jag sonen till en samtalgrupp för barn med frånskilda föräldrar, och han har nu kommit med i den!

    Samt att jag, några veckor innan allt detta hände, anmälde mig till en kurs för föräldrar som kommunen håller i. Detta för att jag vill ha fler "verktyg" i föräldrarollen och att jag alltid tyckt att det är intressant med denna typ av kunskaper. Den kursen börjar snart.

    Är inte allt detta sådant som soc kan hjälpa till med? Det borde ju vara positivt att de ser att jag redan agerat för att försöka lösa samarbetsproblemen, samt tagit steg för att det ska bli så bra som möjligt för våra barn?

  • sasssyy

    JÄTTEBRA jobbat! ! !

    Det är precis sådant som soc kan hjälpa till med ja...

    Berätta allt detta vid första mötet. Det är skitbra rent ut sagt...

  • Anonym (Candy)

    Allt hänger på vem som gör utredningen..kan ju sluta hur som helst..

  • Anonym (insatt)

    Detta är en barnskyddsutredning och då får man ha med person till sitt stöd. Du är ju ifrågasatt och utsatt för en utredande myndighet. Det är skillnad om det vore en konflikt mellan dig och barnets pappa, en tvist utifrån föräldrabalken. Då är det tvisten mellan er båda parter som är i fokus, då kan den andre lägga in sitt veto till att du har en stödperson med - knepigt det där, men det har med sekretess och partsförhållanden att göra...

  • Stoffe76

    Du har rätt att ha en stödperson med. Men vissa delar av samtalet kan soc sekr vilja ha utan att sambon är med. Detta då en del kan vara känsligt och sekretessbelagt. Pappan kanske inte accepterar en sekretesslättnad gentemot sambon. Men, som sagt, sambon skall kunna få vara med som stöd, i alla fall under delar av samtalet.

  • Anonym (Delaores)

    Har inte sett den här tråden tidigare, men undrar hur det har gått för dej? Har du varit på träffen och fick du ha med sambon?

    Som någon skrev tidigare så är det väl så att uppgifter som är sekretessbelagda inte får röjas utan att den det berör lider men. Och i samtal med soc så kan ju sådana uppgifter röjas, sånt som t.ex. rör pappan. Och om din sambo skall höras senare, för att soc ska se vem det är som finns i sonens (hade du flera barn?) liv när han är hos dej, så kommer ju soc inte att lämna ut någon info till honom, utan bara ställa frågor. Jag har inte suttit i din sits, men själv varit med en kompis när hennes barn blev utredda pga hur de hade det hos sin pappa...

  • Anonym (Rädd...)

    Hej Delaores!

    Jo, jag var där och det var inga som helst problem att min sambo satt med - hon sade att det var helt upp till mig! Det kändes otroligt skönt att han var med, han var ett bra stöd och kom med kloka inlägg.

    Jag kunde även ställa frågor om vad som blev sagt när barnens pappa varit där på samtal, och hon svarade på det även fast min sambo var med.

    Nu väntar vi på ytterligare utredning, de ska bl.a. prata med min son. Känns lite jobbigt för jag vet att han inte vill.

    Trodde inte att det skulle bli någon utredning, men det kom nog fram en del saker under samtalet som gör att de vill titta närmare på barnens situation.

    Snart så ska jag och pappan till familjerätten för samarbetssamtal - det ser jag fram emot samtidigt som det känns otroligt gruvsamt att möta honom och hans bitterhet.... Men det behövs verkligen, jag har efterlyst samarbetssamtal länge nu, och hoppas på att det kommer något gott ut av det för barnen i slutändan!

  • Anonym (ej ensam)

    har bara läst TS men man ska aldrig gå ensam på ett soc-möte,då kan allt du säger vridas o vändas emot dig och går du ensam så kan du inte bevisa att det är fel det som står i utredningen.

    talar av egen erfarenhet.

  • Stoffe76

    Anonym (ej ensam) skrev 2009-04-28 17:14:24 följande:


    har bara läst TS men man ska aldrig gå ensam på ett soc-möte,då kan allt du säger vridas o vändas emot dig och går du ensam så kan du inte bevisa att det är fel det som står i utredningen. talar av egen erfarenhet.
    Tråkigt att höra att du har den erfarenheten. Jag tycker absolut att man skall ha med sig en stödperson, om man är orolig för vad som kommer hända under ett samtal. Sedan tror jag inte att de flesta känner som du, efter ett möte hos socialtjänsten. Men, en person som känner så, är en person för mycket!

    Jag jobbar inte med barn och familjer, utan med vuxna. Det är väldigt tråkigt när människor känner sig illa bemötta, och något som socialtjänsten måste ta på stort allvar.
  • Anonym (Delaores)

    Anonym (Rädd...) skrev 2009-04-28 17:10:50 följande:


    Nu väntar vi på ytterligare utredning, de ska bl.a. prata med min son. Känns lite jobbigt för jag vet att han inte vill.
    Jag tror att soc brukar vara rätt bra på att prata med barn, även om jag förstår att det känns lite gruvsamt för sonen. Men jag tror att det enda rätta är att uppmuntra honom, och att förklara att han får berätta hur han känner och att han inte ska behöva känna sig sliten mellan mamma och pappa i någon sorts lojalitetskonflikt.
    Snart så ska jag och pappan till familjerätten för samarbetssamtal - det ser jag fram emot samtidigt som det känns otroligt gruvsamt att möta honom och hans bitterhet.... Men det behövs verkligen, jag har efterlyst samarbetssamtal länge nu, och hoppas på att det kommer något gott ut av det för barnen i slutändan!
    Ja, det är så man får tänka, även om det är jobbigt för en själv - att det förhoppningsvis blir något bra för barnen. Skönt att pappan ställer upp också, det är ju en bra början!

    Hoppas att det går bra för er!
Svar på tråden Rättigheter vid soc-samtal?