Bröstböld

Hej!
Det var en stund sedan du skrev inlägget, men tänkte ändå dela med mig lite då jag under min "bröstböldstid" kände mig väldigt ensam med mina funderingar.

Jag fick opereras i december, tömdes på 2,5dl och fortsatte amma på båda. Men jag fick ändå tillbaka mjölkstockning efter någon vecka, tre veckor efter operationen slutade jag amma. (Min son var då 2 månader)
Hade ett stort sår att stoppa med aquacel och plåstra om och kunde inte amma från ett bröst då jag var tvungen att äta tabletter för att stanna produktionen i det "sjuka" bröstet. Det tog cirka 4 veckor för hela såret att läka. Nu syns bara ett ärr, men det är helt ok.
Min son är nu 5½ månad och mår prima!

I detta forum kan du läsa lite om andras erfarenheter: www.familjeliv.se/Forum-3-38/m38425775.html

Jag slutade amma efter min böld och infektion i bröstet. Opererades 2 ggr och spolade ur (utan drän) ca 15-20 ggr.

Vilket sjh tillhör du? Det låter underligt att barnmorskan reagerade så. Jag gick på amningscentret på mitt sjh och dom gav mig allt stöd dom kunde. Det var tom den bm som sa att jag skulle sluta om jag tyckte att det blev för jobbigt.

Usch vad arg jag blir när jag läser ditt inlägg! Själv låg jag inne på sjukhus i 5 dagar för en bröstinflammation (efter att veckan innan ha haft mjölkstockning i det andra bröstet) och skulle då gladeligen tackat ja till att operera bort båda brösten. Jag ville verkligen inte amma på det inflammerade bröstet eftersom det gjorde så fruktansvärt ont (och inte kändes det bättre när man hade 40 graders feber samtidigt). Vi hade därför köpt ersättning att komplettera med. Ändå lät ALL sjukhuspersonal oss veta att det minsann går att amma även om man har bröstinflammation. När jag fick veta att det gick bra att sluta amma på ena bröstet och fortsätta på andra tog jag beslut att göra det, men gud vad dåligt samvete alla gav mig! Det känns som om det inte spelar någon roll att man typ ligger på dödsbädden, amma kan man ändå! Jag undrar bara om det inte är värt nåt att ha en glad mamma som kan njuta av att vara förälder istället för en som bara gråter? Nej usch, stå på dig säger jag och amma inte om du inte vill!