livet är inte alls skit! o det är bara man själv som kan ändra på det o göra ngt bra av det!
o JAA jag förstår visst hur ni har det. Jag har haft/har? depression i 1år
social fobi och förväntansångest. Fruktansvärt!!! Jag har visst inte kunnat gå utanför dörren utan att nästan spy. Jag har gråtit o åter gråtit och varit väldigt olycklig. Jag har varit svartsjuk o förbannad på alla överlyckliga smala snygga mammor som är så lyckliga i sina barn. Det var ju inte jag:(
Jag har börjat med medicin och går på terapi mm.
Nu har jag kommit till en gräns. (eller för 1år sen ca)
Att antingen får jag må så här då eftersom jag alltid gjort det:( Eller så får jag faktiskt acceptera att jag inte mår bra o försöka göra något åt det!!
Vill ju inte leva så.
Har sökt hjälp. Den finns. O träffat underbara människor som hjälpt mej på min resa. Läkare, sjukgymnast, psykolog mm
Detta året har gått jättebra, o varje dag försöker jag göra ngt som jag inte vågat innan eller Kunnat.
skittufft, men det är ingen fe som kan komma o trolla åt mej att nu ska allt vara bra.
jag har gjort det själv!! o är stolt över mej själv!
Jag känner mej idag mkt bättre, tycker det är fruktansvärt jobbigt att träffa nytt folk o äta ihop med folk jag inte känner. studera o sånt har det aldrig vart tal om.
Men jag känner nu att, jag är så mkt mera än bara ångest, varför ska jag gå runt o vara rädd för allt?! Jag tvingar mej att varje dag gå på kurs o komma ut även om det är tufft, för jag vet att det inte blir bättre om man inte utsätter sej för det!
det trodde jag inte innan såklart, för jag var ju livrädd o skakade som ett löv av bara tanken! Men ngnstans måste man ändra på sin situation.
Jag älskar livet idag! Visst är det orättvisst , det kommer det alltid vara. (o visst kan jag bli irriterad på alla jäkla positiva människor som verkar vara sååå lyckliga mm)
Men hade jag inte haft min ångest o råkat ut för depressionen så hade jag nog heller inte stannat upp o tänkt efter. Jag har visst ångest kvar, har haft det hela livet o ÄNNU VÄRRE NUU när jag utsätter mej för "alla faror".
Upp med hakan o sök hjälp om du eller ni inte gjort det, för den finns att få. klarar jag det så gör ni!! acceptera nuläget, men ha små mål att förändra det med.
många styrkekramar till er alla!
