Ja, du har ju redan fått alla svar du söker.
Kvinnan (den ogifta) har automatiskt ensam vårdnad från födseln,
gemensam vårdnad kan ansökas vid faderskapsbekräftelsen OM båda parter är överens. Vill du fortsätta ensam vårdnad måste pappan ansöka om gemensam vårdnad via domstol. Domstolen tar hänsyn endast till vad som är bäst för barnet, gemensam vårdnad tilldöms de som kommer tillräckligt bra överens. Det kan även dömas i de fall barnet kan mista kontakt med någon (oftast pappan) av föräldrarna pga att mamman och pappan kommer såpass dåligt överens att den ena håller undan barnet från den andra.
I det fall pappan ansöker om gemensam vårdnad har du störst chans att få behålla ensam vårdnad om ni inte kan komma överens och att du som vårdnadshavare inte kan diskutera m den andra pga brist i tillit osv. MEN motsätter du dig alltför mycket riskerar du gemensam vårdnad pga risken att barnet mister kontakt med pappan. Ett råd är att du kontaktar familjerätten i din kommun, där du från start ser till att få kontakt med någon du känner går att samtala med. Beskriv nuläget, hur graviditeten är och hur du mår av det han gör mot dig. Var noga med att poängtera att du inte har för avsikt att vägra barnet umgänge med sin far (detta är något du aldrig ska göra ändå så länge det inte föreligger hot/risker för barnets hälsa). Genom familjerätten och socialen kan ni sätta upp samarbetssamtal och komma fram till avtal kring hur umgänget med pappan ska vara, rekommendationer är ofta men inte för länge -ett litet spädbarn mår varken bra av att vara ifrån sin mor (alt den som den lever med stadigvarande), eller att mista chansen att få knyta kontakt med sin far.
Jag läste i någon krönika av en ensamstående mamma som tampades med just att "låta" pappan vara en del av sitt barns liv (då spädbarn), andemeningen var något i stil med att hon försökte tänka på hur barnet skulle råda henne om han var 20 år och satt bredvid henne. I de flesta fall skulle nog inget barn säga "snälla, håll min pappa borta från mig" om pappan inte svikit el på annat sätt gjort barnet illa... jag skulle aldrig klara mig utan min pappa så jag förstår hur viktigt det är. Men liksom du kommer jag kämpa hårt för att få behålla vårdnaden -det finns ingen möjlighet att jag ska dela juridiska och avgörande beslut med en skitstövel jag inte ens kan prata med.
Lycka till!
