Anonym (ElMano) skrev 2009-04-27 21:19:33 följande:
Jag menar bara för att jag använde ordet "perfekt" verkade det som. Men då tolkade jag det fel. Nej det är väl inget måttstock, att slå eller inte slå.
För mig är det väl oxå självklart att det är fel att slå och det tror jag de flesta tycker. Det ska inte hända men ibland händer det.
Det är sådan mani på att föräldrar ska vara så perfekta/pedagogiska/ofelbara/ha enormt tålamod (vilket ord ska jag använda?) osv osv Det är det jag menar med att vi är faktiskt bara människor. Vi gör fel, vi förlorar tålamodet ibland o ibland gör det att vi handlar fel, men denna press (var den nu kommer ifrån, media?) gör att vi ifrågasätter hela vår föräldrarroll istället för att se detsom EN händelse som man handlade fel i o förklara för barnet att det var fel att mamma gjorde så o att ibland gör vuxna fel, men oxå förklara för barnet varför det blev som det blev.
Enligt mig (jag jobbar i skolan) så har barn svårt att veta var gränser går idag o det tror jag beror på att många föräldrar är rädda för att markera vad som är rätt o fel. (Ska betona igen så ingen tror jag nu menar att man ska slå för att markera det)
Det är rätt åt dig, det kan du ha, dåligt samvete alltså * Fy fan*...
Nu vet inte jag hur hårt det var du slog henne,, men jag har tagit ett rejält tag om min son ibland när han gjort något om och om och om igen som han inte får göra. Han är tillome mycket mindre.. Men jag kan inte säga att jag slått eller misshandlat honom, det skulle aldrig komma på tanke.
Jag har "daskat" till honom på handen ibland, men inte så att det gjort ont.
Jag har extremt dåligt tålamod och kan bli galen av en massa gnäll dagarna i ända, och då kan det bli så att man blir irriterad och rycker tag i sonen och sätter bort han någon annanstans där han får vara istället för varaa där han inte får..
När han bråkar och strular vid påklädning osv så har jag ibland varit lite mer hårdhänt vissa gånger, men aldrig så att de skulle göra ont eller tt han skulle få blåmärken, så jag ser inte det som någon misshandle, absolut inte, man måste få vara hård ibland för att visa vem som bestämmer. Men sedan kommer ju självklart det där samvetet när man får barn ;) och tro mig, mitt samvete är hemskt efter ja gjort minsta lilla, om jag höjt rösten elle liknande för att sonen kladdat mass och strulat vid maten, t ex.. Jag blir skitsur på mig själv,, men jag antar att tålamodet kommer med åldern? :P
Jag hoppas det bara var en engångsgrej det du gjort, men känner du tt du skulle kunna göra om det så tycker jag att du ska ta kontakt med någon och prata av dig lite...
Visst var det fel att slå din dotter, men så många har redan kommit med kloka råd och förskolepersonalen gör säkert de anser vara rätt i situationen.
Det jag tänkte säga är att "pick your fights", Vill hon inte klä på sig låt henne gå med pyjamas till dagis och lägg hennes kläder i väskan. Berätta för personalen varför hon kommer i pyjamas. Enligt mig är det ingen idé att lägga ner nå större möda på att få på henne kläderna, så länge hon inte bara har under trosorna på sig.
Tänk igenom vilka situationer som brukar trassla och se om de är värt att fightas för dem eller om hon kan få sin vilja igenom. Börjar hon skrika och kinka låt henne hålla på, gör det du ska. Sen när hon lugnat ner sig förklarar du för henne t ex varför hon måste borsta tänderna. Det är helt lönlöst att ge sig in i en diskusion med ett argt/hysteriskt barn. Om man går till sig själv har man svårt att ta till sig nått precis i den stund man är arg och frustrerad.
Ransaka dig själv också, när brukar du bli arg? Varför blir du arg? Sen när en sån situation dyker upp kan du ha en tyst diskussion med dig själv och "förklara" för dig själv att det lönar sig inte och det leder inte till nå bra.
Vet att det är svårt men om man verkligen försöker så brukar det gå.
Jag använde mig själv av det när lillen var liten och skrek helt hysteriskt.
Då sa jag till mig själv att lillen förmår inte bättre och det är hans sätt att komunicera och han kommer inte förstå om jag skriker eller blir frustrerad.
Hoppas det var till nån hjälp....
Anonym (10) skrev 2009-04-27 23:54:44 följande:
Anonym (10) skrev 2009-04-27 23:56:54 följande:
Anonym (10) skrev 2009-04-27 23:59:58 följande:
Ok, jag har inte last alla inlagg men sa har tycker jag.
Jag tror inte du ar en du ar en dalig mamma. Du vet vad du gjorde och du har daligt samvete for det vilket ar bra eller hur? Ingen ar perfekt och alla har vi nagon gang sagt eller gjort nagot som vi fatt angra med daligt samvete. Ge din dotter en kram och sag forlat. Du har sakert fatt manga bra forslag om hur du kan gora i sadan situation, om inte sa kan du sakert hitta info nagon annanstans. Du ar ju inte den forsta eller anda med trotsig 3 aring. 
Ar asbolut inte for aga men i ett stort perspektiv finns det barn som blir utsatta for mycket varre saker an en dask pa armen, av manniskor som inte alls angrar sej. Din dotter har iaf en mamma som bryr sej och verkar vilja gora nagot at problemet. Lycka till.