• johannaerika

    Smask ljud

    Jag tror jag har hittat en tråd som talar för mig ...
    Jag har sedan jag varit liten haft SVÅRA problem med att höra vissa ljud. Främst ljudet när någon äter eller dricker. Jag bokstavligen HATAR ljudet. Det skär i hela ryggraden på mig, jag blir arg och det slutar oftast med att jag springer in på toaletten och drar igång kranen i handfatet tills jag känner mig lugn.
    Det är inte bara ljudet när någon äter som är ett problem för mig. Ljudet av tangenter får mig att vilja kräkas. Min pojkvän arbetar dagligen vid datorn (hemma) och när han skriver på tangenterna skriker jag "STÄNG DÖRREN" och hur kul är det att höra .. vi har bott ihop i 10 månader och jag vill självklart att det ska vara längre. Min pojkvän spelar även dataspel där man spelar i lag och måste kommunicera via mikrofon, så han pratar under tiden han spelar, och höra den enformiga konversationen gång på gång på gång gör mig galen. Jag känner min fullkomligt onormal men eftersom dessa problem funnits med sedan jag varit liten och jag inte har hittat någon lösning, så känns det hopplöst.
    Småljud är sådant som kan förstöra hela min dag. Höra grannen genom väggen, tangentbordsljud, smaskljud, klockan som tickar, någon som pratar högt.. jag borde kanske bo i ett hus långt ute i skogen för mig själv där ingen eller inget kan störa mig.
    Det har gått så långt att min pojkvän känner att jag försöker skjuta undan honom, jag stänger dörren när han spelar eller arbetar vid datorn, jag går ifrån när han äter något, vi kan inte äta lunch eller middag ihop..

    så, tips mottaget tacksamt.
    den elaka flickvännen :/

  • johannaerika

    Jag har med känt mig knäpp! Jag har pratat med läkare, psykologer mm. men ingenting har hänt. Jag var senast för någon vecka sedan och träffade en läkare som tyckte jag ska börja med KBT. kanske kan det vara ett hjälpmedel. Hur man ska arbeta med att lära sig leva med ljuden, vet jag inte men det är värt ett försök.

    är det någon av er som blir totalt FÖRBANNAD och GALEN av att höra dessa ljud? eller är det bara jag som får "psykbryt" som jag så fint kallar det. Jag tycker så fruktansvärt synd om min pojkvän som får stå ut med detta. Vi äter ca 1 måltid tillsammans i veckan och vi bor tillsammans .. han frågar mig "är det okej om jag dricker en kopp te" när vi ska kolla på film, han frågar fastän att han vet svaret.. nej!
    Vi var och hälsade på hans föräldrar för ett tag sedan, och i den familjen SMASKAR man så jävla (ursäkta) mycket. Jag har börjat vänja mig att ha radion på när jag och min sambo äter, då jag försöker fokusera mer på radioljudet än på ät-ljudet. Men hos min pojkväns föräldrar vill man inte äta med radion på. Vad gör jag då? jo jag äter och äter och äter, försöker fokusera på mitt egna ät-ljud (som ibland också är skit svårt att lyssna på) så jag äter mer än vad jag orkar enbart för att inte vara en konstig människa och springa från bordet när jag ätit klart.

    VAD FAN SKA MAN GÖRA? jag orkar inte med det här beteendet. Det är LJUD det är inte farligt, men VARFÖR är det farligt för mig/oss?

  • johannaerika

    Anonym skrev: "det är som att jag hör dom 10 gånger mer än nån annan."
    PRECIS så känner jag att det är också.
    Och för att besvara en tidigare fråga gällande mig och tangentljud, mitt egna tangentljud klarar jag av att höra, det är ju också lite lustigt.
    Men ibland, eller rätt ofta faktiskt, får jag samma obehags känslor när JAG äter. Och det är ju inte alls bra för mat måste man ju ha i magen ..

    Det känns som att jag blottar hela mig själv när jag pratar, men att äntligen ha hittat människor som lider av samma problem som mig själv känns ändå bra. Även fast jag inte önskar någon annan det här problemet. Så, det som sägs här hoppas jag tas på allvar och att det inte är någon som driver med problemet, för det är blodigt allvar för mig iallafall.

    Jag minns ett tillfälle när jag var liten,
    familjen satt vid köksbordet och åt frukost och jag hade brett en
    mjukmacka. Min pappa började äta en knäckemacka och jag slängde min macka för att jag var tvungen att äta en knäckemacka så jag kunde fokusera på det ljudet istället för att höra han äta, för när han tar en tugga av knäckemackan så slår han ihop käkarna så hårt att jag blir illamående.
    Hela min familj är medvetna om mina problem. Idag är jag 22 år gammal och det här har hållit igång så länge jag kan minnas. När jag var liten och familjen hade "fredagsmys" med kanske varma mackor på kvällen framför teven, så satt jag ALLTID vid ett eget litet bord meden hela min familj (tot. är vi 6 st) satt i soffan och myste.
    Och idag är det precis lika dant. Som liten gick jag på "träning" för att höra dessa ljud, speciellt matljuden. Min psykolog sa "nu ska du sitta 3 minuter extra efter att du har ätit upp din mat". Hon menade att när jag ätit upp min mat, som tar ca 2 minuter (äter fruktansvärt snabbt) så skulle jag plågas genom att höra alla andra sörpla, smaska, glafsa i sig sin mat. Men jag gjorde det och det var hemskt. Ibland började jag gråta.

    Har ni några tips? Hur man kan "stå ut" med att lyssna?
    öronproppar funkar för stunden, men det löser inte några problem..

    kram Johanna

  • johannaerika

    Det är så skönt att läsa era inlägg. Skönt för att det är FLER som jag.
    Och vi kanske kan hjälpa varandra! Vad tror ni?
    Starta en liten "pepp-grupp", när allt skiter sig så är det VI som pratar med varandra, vi som förstår hur det verkligen är.
    Min pojkvän sa senast idag "du kan väl träna bort det" och jag undra HUR! Han tror att om jag utsätter mig för alla de här ljuden som jag verkligen hatar så kommer det försvinna, och det är som att prata med en kartong för han fattar inte hur ont det gör i hela mig!

    öronproppar är en början.. men inte en lösning?

  • johannaerika

    till anonym som skrev inlägg #47

    Om du är sjuk, så är vi alla sjuka. Jag vet inte varför man störs så fruktansvärt obehagligt mycket på dessa ljud. Jag kan tänka att jag hellre skjuter mig själv än sätter mig och äter middag med min pojkväns familj eftersom det smaskas, sörplas så ÄCKLIGT mycket vid det bordet. Jag vill gärna inte se innehållet i någon annans mun, och gärna inte höra när det far runt där inne heller.

    Jag hade en period då jag stördes av att min pojkvän andades tungt om nätterna. Då använde jag öronproppar och slutade efter nån vecka, nu störs jag inte längre. Det försvann. Men det här med mat- och ätljuden kommer nog aldrig försvinna (hej positiv!), för det har ju funnits med sedan jag var ca 4 år och idag är jag 22, snart 23 år.

    För att FÖRSÖKA beskriva känslan som kommer när jag hör någon
    äta, tugga, dricka, svälja: Jag får rysningar. Ont i kroppen. Blir nästan stel i hela mig. Fokuserar allt ljud till matljudet och kan inte släppa det. Blir fruktansvärt ARG och förbannad att det låter så mycket, har god lust att smälla till människan, springer iväg gömmer mig från ljudet, spolar i vattenkranen tills det känns ok.

    Vilket roligt liv man lever, eller hur?

  • johannaerika

    Hur går det för er alla?
    Själv väntar jag på att få börja med KBT som förhoppningsvis kan lära mig "hantera" alla ljud som jag inte klarar av..

  • johannaerika

    Finns det någon kvar som kan och vill prata om dessa ljud problem?
    Jag behöver någon att prata med ...

    / Johanna

Svar på tråden Smask ljud