Lägenhet eller hus?
Den eviga frågan. Men inte för vissa! Vissa är så säkra på sitt val. Vissa bara VET att de ska bo i hus, för det är det bästa. Andra bara VET att de ska bo i lägenhet, för det är det bästa. Jag var en sån som VISSTE. Jag visste att jag ville bo i hus. Gärna bullerbyn, gärna landet, bara det var ett hus.
Men nu har vi kollat på hus i 1.5 år, och inte köpt något. Vi hittar alltid något fel. Alltid. Och kanske beror det på att vi omedvetet har insett att vi inte är redo för att köpa hus än?
Så idag tittade vi på en lägenhet som var perfekt. En fyra på 135 kvm, parkettgolv, öppen spis, balkong. På tredje våningen utan hiss. Men nära parker och stadens fina å. Nära centrum och tågstation för pendling till mitt jobb.
Och som jag ser det finns det hundratals anledningar till att bo i hus. Och hundratals anledningar till att bo i lägenhet.
Lägenhet:
- Mindre buffert, mindre underhåll, mindre jobb, mindre krav. Mer tid till barnen, närmre centrum och roliga saker. Större än de hus vi har råd med. Enklare, man ringer hyresvärden om något går sönder. Man göra bara det man vill. Vi är ohändiga och lata och vill hellre gå på stan och på museum än vara i skogen. Vi är unga och vill inte riktigt binda upp oss för mycket.
Hus:
- Ungarna kan springa lite som de vill i trädgården. De behöver inte mammas och pappas hjälp med att ta sig till kompisar. Charmigare. Passar vår bild av hur vi "ska bo" bättre. Känns "enklare" i och med att man inte alltid måste följa barnen överallt.
Kan ni säga vad ni tycker? Jag behöver främmande människors bestämda åsikter.
Och tycker att det är ett mellanting. Inte tillräckligt centralt för att få fördelarna med stadsboende. Inte tillräckligt lantligt och husligt för att få den charmen.
