utländsk pappa som bor i Sverige?

Jag är svensk och vi flyttade till Sverige för två år sedan. Vi har två små barn (1år och 3,5år).
Jag har varit hemma med barn i 3,5 år och håller väl lite grann på att bli tokig på att inte få någon personlig utveckling, all stress som infinner sig, den obefintliga egentiden och det ständiga matlagandet, plockandet och trots/skrik/gnäll-hanteringen...

Jag var aldrig vidare imponerad av hemmafrugrejen så jag tycker nog att jag har gjort det rätt så bra de senaste 3,5 åren. Jag har aldrig haft någon semester under den här tiden så det har varit 100% mamma konstant, vilket har varit underbart såklart men det känns som jag går på den sista energibiten nu. Till hösten ska minstingen på dagis och jag ska börja studera.

Nu står jag inför ett dilemma. Min man vill åka till sitt hemland i en vecka nu under sommaren för att han har hemlängtan. Jag känner väl att jag skulle också behöva en break och önskar att vi kunde tillgodose båda våra behov genom att göra något tillsammans. Vi har bestämt att vi ska fira jul i hans hemland och jag tycker att det borde väl kunna vara tillräckligt. Att han åker iväg nu innebär dubbelt arbete för mig då jag redan känner att jag inte har tillräckligt med energi. Jag vill ju göra honom tillags men jag kan ändå inte undgå att tycka att det är lite själviskt av honom? Jag vet inte hur jag ska ta ställning.

Ni som är utländska föräldrar, kan ni ge mig några åsikter? Han har förövrigt inte varit pappaledig någonting så det är nog svårt att kunna förstå min situation. När jag berättar hur jag känner så ser han bara till sig själv om att han behöver åka hem, visst förstår jag det men bör man inte också se till den andres behov?

Tyck till snälla!