Åh jag är så rädd...

Jag får mer eller mindre panik i mellan åt nu när jag tänker på att jag snart ska föda...min lilla bebba där inne sparkar och håller på som bara den och till och med det gör så ont nu på slutet och det är så trångt så jag kan gråta och då tänker jag herregud gråter jag för det så kommer jag väl och dö när jag ska klämma ut henne... Nu är jag i vecka 38 och jag börjar ångra mig att jag inte tagit upp detta med barnmorskan tidigare för då hade det nog känts lättare, men stönig som jag är så har jag velat tro att känslan av att allt kommer gå så bra ska infinna sig nu på slutet, men jag har bara blivit mer och mer rädd och nu känns det som att det är för sent för andra lösningar..=( Någon som kan lugna mig?

Åh det känns så skön att höra allt det här, det gör mig mycket säkrare... jag tänker alldeles för mycket tror jag och analyserar och jag är en person med kontrollbehov, och tanken på att jag kommer vara så oerfaren och "grön" på allt gör mig osäker, jag vill veta vad jag ska gå igenom och hur lång tid det kommer ta och exakt hur ont det gör, men hur ska jag kunna göra det när det är första gången!?=) Nej jag får bara ta en dag i taget och tänka positivt! Som du, sassus, säger att man mår lite bättre av att jämföra sig med andra som man anser vara lite vekare och ha lite lägre smärttröskel än en själv.=) det är kanske hemskt men det är så det är, det får en att känna sig starkare.=)

Åh jag är så rädd...

INNEHÅLL