Åh jag är så rädd...

Det var faktist inte lika farligt som man inbillade sig innan. Jag hade liksom du hört massa skräckhistorier, men när det går bra dem får man inte höra lika ofta, och det är ju ändå det vanligaste. Att det går bra menar jag.

Gjorde inte på långa vägar lika ont som jag hade trott innan. Innan tänkte jag att jag kommer väl dö, men det gjorde jag inte, mådde prima hela tiden.

Och när det väl sätter igång blir man så fokuserad att man glömmer av att vara rädd. Då blir man bara taggad liksom.