EnormLängtan skrev 2009-07-17 12:29:56 följande:
Jag trodde inte att jag skulle vara såhär nervös efter att ha plussat. Försöker verkligen att inte oroa mig eller tänka negativt utan försöker fokusera på det positiva och att allt kommer att gå bra. Vad gör man för att inte oroa sig? Det är ju större chans att allt går bra än tvärtom får man tänka kanske! :)
Jag har tänkt och resonerat som så denna gången att jag glädjer mig och njuter var enda sekund som går, oavsett hur jävlarns ont eller illa jag mår. Går det åt helvete så går det åt helvete, då får man ta tag i det då! Men glädjas, hoppas, njuta måste man göra in i minsta detalj för att kunna vara människa.
Det har jag lärt mig funkat bäst för mig psyiskt efter att jag fick dottern... Då gick jag och oroade mig för minsta lilla och hann inte med att njuta ordentligt av graviditeten. Klagade på minsta lilla. Snacka om att man mådde skit över det sen när man insåg att graviditeten var över 3 månader tidigare än beräknat. Ångrade satan att jag inte njöt mer... Så efter det sa jag som så att jag aldrig ska klaga i en graviditet oavsett hur ont eller jävligt det är! För man ångrar bara att man inte tog till vara på det ordentligt sen när det är över...
Kan jag som har 1 extremprematur (28+1, urakut snitt ca 4timmar efter tillväxtultraljud), 1 missed abortion (10+3) och 1 missfall i (4+3) resonera så, så kan du också göra det
Menmen är så det ska vara 
Är själv skapligt virrig. Påväg till Dalarna så stannade vi i Gävle och käkade på McD. Sa åt far som hämtade upp oss från bussen i Tönnebro att vi kunde ju kolla om det fanns McD i Vansbro... Vansbro ligger i norra dalarna... Far fick sig ett gott skratt och påpekade att det var nog Valbo jag menade 
