Jag tycker inte att nio månader nödvändigtvis är för ungt att para en hona vid. Skiljer sig mellan olika raser, men huskatter(om det är det?) brukar vara redo då, och jag har sällan sett konsekvenser beroende av den faktorn. Många, många rasuppfödare parar så att honan får sin första kull runt året. Inte uppfödare av större raser, och inte perseruppfödare(persern är sen att komma i löp).
Inte konstigt ändå att TS hugger ifrån lite, för det skall alltid och utan undantag påpekas hur mycket som kan gå fel, just för att parningen är oplanerad, men framförallt: inte rasren. Hon skrev ju att hon tänkt kastrera honorna, så varför påpeka det flertalet gånger? Och sedan uppmana till att gå in på ett kattforum och be om råd? När man har en oplanerad huskattskull på gång? Det blir ju nästan ännu värre, oavsett vilket man väljer, eller hur?
Mitt råd är att läsa på om dräktighet, exempelvis "Avel, genetik och uppfödning" för där finns allt som man behöver veta. Foder, tidiga tecken på dräktighet och hur själva förlossningen går till mm. En bra bok att ha, om du sedan inte är vidare intresserad kan du alltid sälja den vidare liksom.
Jättebra att du tänker fixa vetvård på ungarna! Stödungarna vi haft har vi vaccinerat 2 ggr, besiktigat, avmaskat(mamma var utekatt) och chipmärkt inför leverans. Jag skulle rekommendera chip framför öronmärkning, då örommärkning kan suddas ut. Man brukar kunna få allt inkluderat i paketpris för runt 750kr/katt. Kolla upp med lite olika veterinärer om vem som kan ge bäst pris.
När man väl bestämt sig för att behålla ungarna är det jättebra att planera och ta reda på allt man kan. Du tar ansvar för dina ungar, och så länge allt sköts på bästa sätt, finns ingen anledning till oombedda/irrelevanta råd, så jag förstår din reaktion.
De som inte bryr sig om sina katter, bryr sig heller inte om att fråga; det är onödigt att alltid gå på den lilla grupp som gör det.
Lycka till med allt!
Små katter är experter på att riva ner saker... Men de är underbara.