Han dricker för mycket

Kära TS!
Jag kan inte svara utifrån ett partnerperspektiv, däremot ur ett barn-föräldraperspektiv. Min pappa började dricka när jag var några år gammal. Han smög med det och förnekade det totalt, "bästa" gömstället var i portföljen eller bland kalsongerna i garderoben.
Det finns många spår och minnen kvar inom mig, idag som vuxen och själv förälder: jag är livrädd för att ens dricka ett glas vin, får hjärtklappning då jag möter en alkoholist, känner mig vilsen på systemet och har ett enormt kontrollbehov efter att ha fått ta så mycket ansvar för pappa och aldrig veta vad som väntade efter skolan...
När jag var ungefär 15 år började jag fråga mamma om hon och jag inte kunde flytta ifrån pappa. Jag vågade ju inte ens ta hem en kompis med rädsla för att möta min påverkade, tjatiga och vingliga pappa. Mamma tänkte mer på andra än sig själv, hade kontakt med annan man vid sidan om sista året tillsammans med pappa, ville inte att min farmor skulle behöva uppleva en skilsmässa så hon stod ut i äktenskapet i minst två år till, tills farmor gick bort.
Pappa fortsatte att dricka efter skilsmässan, höll sällan löften till mig, ljög mycket, hade ofta slut på sina pengar och levde som en mycket ensam man (jag har alltid haft kontakt med honom).
I juli 2007 orkade inte pappa mer. Mamma som hjälpte honom mycket (10 år efter separationen) hittade pappa död i sin lägenhet med ölburkar i hela sovrummet...
Gör något nu både för din och för barnens skull!!
Kram från mig