Att rädda barnen från könsroller...

Javisst, och jag har en liten kille. Jag brukar tänka på: hur skulle jag bete mig mot en tjej? Och hur skulle jag bete mig mot en kille? Och försöka göra nån slags sammanslagning av de bilderna.

Idag tänkte jag t.ex på midsommar, då kan jag göra en krans åt honom....? Nej men!?! Han är ju en kille! Det kan jag ju inte?
Men det var fel fel!!!
VISST kan jag väl det! Jag skulle ju göra det till en tjej? Så varför kan jag inte det till honom också? Var´för kan bara tjejer ha blommor? Finns ju ingen rationell förklaring till det.

I de flesta fallen KAN man ju resonera på liknande sätt för en kille och en tjej. Man ska uppfostra de till individer. Som ska kunna göra det de vill, ha det de själva vill, och det bästa är ju då om man erbjuder båda "sidor". De får testa det som finns. Och att lära de att få självförtroende, och visa respekt för andra, det är ju ingen skillnad kille/tjej.

Egentligen är det inte så komplicerat. Men man behöver verkligen tänka igenom saker och ting, så man inte faller ner i de vanliga "könsfällorna", utan att man märker det.

Jag tror nog inte på det där att "motarbeta extra", då försöker man ju också klämma in de i fack, på ett sätt. Bättre att vara öppen. Kanske ska man ha både bilar och motorcyklar och dockor till tjejer? Iaf testa om de vill ha det. Visst påverkar kompisar och så, men man bör väl inte hindra barn från saker som inte direkt skadar? Bättre vara öppen.

Inte tror jag att om man fostrar barn lika, att pojkarna automatiskt blir så "mesiga" att de inte kan hävda sig! Man ska göra de till starka individer, oavsett kön. Snäll är bra, inte dåligt. Och det kan ju hända att tjejer också kan ses som för mesiga och mobbas därför. Det är mer än slump tror jag, vilka som blir utsatta.

Jag själv blev mobbad för jag alltid vill göra "rätt" (blir fortfarande alltid pikad för sånt). Men det skiter jag i. Jag gör som JAG vill! Och att göra rätt kan väl bara inte vara fel??! Man kommer alltid stöta på sk**stövlar som gör allt för att trycka ner en. Det enda man kan ha som försvar är att inte köpa det som sägs eller görs. Att man är trygg i sig själv och i alla fall själv, tycker att det inte är nåt fel på en eller det man gör. Inte är det nån lösning att man lär sig att "slå tillbaks" med samma mynt?

Bara för att man är kille och inte intreserad av ex vapen, så betyder väl inte det att man är en "kille som är helst som en tjej" dvs ett potentiellt mobbningsoffer?

Det finns så mycket lekar som är "neutrala". Lego, upptäckts färder och utelekar, bygga kojor, sporter av olika slag, rita och måla, annat skapande, teater, rollspel, allehanda natur grejer, böcker osv. Min son ska INTE få några krigsleksaker!! Där är en gräns för mig faktiskt. Och jag tror inte att han kommer att behöva bli mobbad bara för det.

Jag ses nog som en "pojkflicka" men det är för att jag inte varit intresserad av dockor. Jag lekte mest med min lillebror och allt han lekt med. Och det var allt mellan himmel och jord. Man är så snabb att sätta etiketter på allting. Det är nåt vi måste jobba på!!

Bara en anmärkning: det där jag skrev om krigsleksar gäller oavsett om det är en tjej eller kille, det har med andra saker att göra att jag är emot det.

Jag håller med Ishtar om språk. Och det är jätteviktigt att man tar sig tid att prata med sina barn (oavsett kön). Då får man ett bra forum att diskutera viktiga frågor med barnen.

laldyline, barn kommer säkert alltid leka "krig" och så, riddare och indianer. Men det behöver man inte uppmuntra vidare med alla dessa pistolatrapper och pansarvagnar etc. Det kommer det INTE bli här hemma iaf. Där är jag och min sambo helt överens.

Full av förhoppning:
Du menar kvinnors och mäns BIOLOGISKA roller. INTE könsroller.

"Tror att barnen blir tillräckligt förvirrade som det är utan att vi ska tänka så himla mycket på om barnen ska ha rosa klänningar eller plastpistoler... Koncentrera er istället på att bli kärleksfulla och förstående föräldrar"

Vad innebär en kärleksfull förälder om inte att man bryr sig om barnet, dess utveckling och dess framtid?? Ska man som förälder bara sitta och lyssna? Vi är deras största influenskälla de första åren. Och naturligtvis har vi en massa val att stå inför. Och hur vi ställer oss i frågor och hur vi beter oss mot barnen måste vi faktikst fundera igenom och ta beslut om.

Topp alan!

Jag tycker: könsroller är dåligt - roller bra.

Olika roller för olika individer är helt ok. Men att det bara sonika förutsätts att det är kvinnan i förhållandet som ska ta hand om barnet och hemmet och mannen jobbar och gå ut på krogen och festa med sina kompisar ex, är fel.

Man mister ju så mycket med detta synsätt. Varför inte utnyttja allas potential, låta de göra det som de gillar eller det som passar dem bäst? Att folk gör det som de trivs med är väl det bästa sättet för samhället att få "ut det bästa" av alla människor. Samhället tar alltså fasta på allas potential. Och i förhållandena är det ju likadant. Att göra¨det man själv trivs bästa med, eller gör bäst, tjänar ju alla mest på!

Bra att du kom tillbaks, full av förhoppning. För nu förstår jag, och håller med dig!