Att rädda barnen från könsroller...

Barn är olika och även fast man har bestämt sig för att fostra dem lika så att det inte blir en tjejtjej och killkille så blir det så.
Man gör saker omedvetet. Det tror jag är den största grejen faktiskt. Jag skrev ett specialarbete om det här på gymnasiet och det var såååå himla spännande faktiskt! T.ex. hade de gjort en undersökning bland nyblivna föräldrar inom ett dygn efter förlossningen. De ville inte veta veta könet på barnet, det skulle alltså vara klätt könsneutralt och det var svårt. Föräldrarna ville visa att de fått små flickor eller små pojkar.
Sen var det också så med gråt, att med flickor så säger ungefär alla när en flicka gråter; men är hon inte lite ledsen, vad har hänt? med en gullig liten röst. Medan med pojkar så sades det; Men, vad han är arg! med en helt annan röst.
Sen är det ju också så att flickor är gulliga och pojkar duktiga när de gör något.
Andra undersökningar jag snokade reda på handlade om att man ammade flickor och pojkar olika, att man "vände" pojkarna tidigare ut mot världen och satte ner de på golvet tidigare. Flickorna fick sitta längre kvar i tryggheten hos föräldrarna. Jag är lite tveksam till det här och jag har för mig att de inte är särskilt vetenskapliga heller.
Kommer inte på något mera just nu, men finns säkert mera i huvudet...