Vi har kämpat för att jag ska bli gravid i snart 2,5 år. Nu går det ganska bra, men i perioder kan man inte tänka på något annat... Vi har genomgått utredning som inte visar några konstigheter förutom en hjärtformad livmoder...
Jag har hela tiden fram till nu varit säker påa tt vi ska bli spontant gravida. Någon som blivit det efter så här lång tid? Ska vi vänta eller göra IVF??
tacksam för råd!
/Fru E
Nästa år får vi troligtvis ett landstingsfinansierat IVF. Jag anatar att chanserna till att bli spontant gravid liksom minskar med tiden. Åtminstone hoppet. Visste jag att vi inte kunde bli gravida utan IVF så skulle jag inte tveka att betala själv idag, men då är det ju å andra sidan inte ens säkert att man blir gravid för det... Detta är ett dilemma. jag vill ju att det bara ska löäsa sig själv NU!
Lite uppgiven Fru E
Tack för kommentarer...vad kostar förresten insemination?
Om inte VÄNTAN skulle kännas så förbannt EVIG! Hips vips så kommer mensen, och då är man på ruta ETT igen.....vill så gärna att denna karusellaska ta slut NU!
Tack alla!
Fru E
Tack, mitsi.. Tänk attd et ska vara ås himla svårt allt det här... Det värsta är kanske att folk inte pratar om sånt här som barnlöshet. Mina föräldrar samt närmaste vännerna är det enda som "vet" även om många fler förmodligen anar vad vi sysslar med... Känns svårt att prata med dem som har barn...
Underliga värld!
Oh, tack! jag får verkligen stöttning från er alla!
Oh, tack! Vet nu att vi får ett landstingfinansierat IVF efter nyår!!!!!!!!!!!!!!! Gud så bra, det blir lagom tror jag! Lycka!
Oh, tack! Vet nu att vi får ett landstingfinansierat IVF efter nyår!!!!!!!!!!!!!!! Gud så bra, det blir lagom tror jag! Lycka!
Oj, det blev visst dubbelt! Men vad gör väl det? Hihi...