5 min metoden fungerar!!!

Lite nyfiken bara då jag inte är emot att andra testar olika metoder på sina barn. Alla är vi ju olika. Jag är mer nyfiken på HUR man orkar känslomässigt att höra sitt barn ligga och skrika och bara går in då och då och säger go natt.. Jag försökte då min dotter var 8 månader för hon vakna varann timma varje natt och ville inte ligga brevid oss utan det var bara hennes säng som gällde men endå vakna hon. Blev då tipsad om metoden men efter 10 min grät jag mer än dottern. Sen testa jag att ligga brevid henne med en hand på hennes mage genom spjälorna. Då somnade hon på 15 min UTAN att skrika. När hon vakna på natten satte jag mej på golvet och gjorde om proceduren. Tog väl ca 2 veckor av "jobbiga" nätter men sen sov hon. Utan att ha gråtit för jag inte tog upp henne. Hon kände ju att jag var där. Så det är bara ett tips i all vänskaplig ton att det kanske kan vara ngt bättre metod istället för attlämna dem ensamma i ett rum och bara gå in och säga godnatt var 5 min....

Har tre barn och har genomgått perioder av kolik, ren trots vid läggning, uppvaknande var ann timme HELA nätterna i 5 månader och jag har varit gråtfärdig av ren utmattning då jag har de äldre barnen varav en har ett handikapp som kräver extra mkt av mej men ENDÅ har jag inte velat testa 5mm( jo jag gjorde det i 10 min..) jag klarar bara inte av att höra det där hjärtskärande hysteriska gråten. Varje tum i ens mammahjärta hör ju att barnet inte mår bra. HUR kan man ignorera ett barns som skriker sig halvt förädärvat. Spelar inte ngn roll hur utmattad man är. Kan man inte i stället lägga sig med barnet i sängen och somna själv tillsammans? Jag är fullt övertygad om att somnar barnet tryggt sover det tryggt. Jag lider och mår dåligt över de små som inte får den närheten. Det är som värsta skräckdokumentären som var en gång där de filmade små spädbarn som låg och skrek för inte ngn tog upp dem... är ju samma sak, lämnar föräldrarna rummet känner ju deras barn exakt samma slags övergivenhet.. Nä usch!