Jag har ett fult barn, tycker inte alls h*n är söt förutom när h*n ler. När vi är på stan så ser jag ibland ett riktigt sött barn och önskar att mitt barn skulle vara minst lika sött/fint.
Det betyder ju inte att jag inte älskar mitt barn för det gör jag.
Finns det någon annan som känner likadant eller är jag själv?
Va trist för barnet, är den lik dej el fadern?
Barnet har min ögonfärg, det är allt från min sida.
barnet är mest likt sin pappa men dom har inte samma hårfärg, näsa, läppar eller något sånt. Mer dragen som är lika. Men superlika är dom inte.
Alltså, alla barn ÄR ju faktiskt inte söta, däremot brukar ju deras föräldrar tycka det ändå. Klart att det inte betyder att du inte älskar ditt barn!
Hm. Vad hemskt. Mest för barnet. Men trösta dig med att de flesta bebisar faktiskt växer i sitt utseende. Min kompis bebis var... riktigt ful, han såg ut som en liten Lasse Kronér... men nu är han 9 månader och dragen har jämnat ut sig så nu börjar han bli riktigt söt.
Kanske ska välje en snyggare fader nästa gång då.
Förstår att man hellre vill tycka ens barn är vackert.. Som någon sa så växer barn ofta i sitt utseende, och du kan ju trösta dig med att vackra barn inte alltid blir snygga vuxna, och fula barn kan bli riktigt vackra som vuxna :)
Oj hur kan man inte tycka att sitt barn är vackert? Jag trodde man blev sådär mammablind av kärlek hur barnet än såg ut. Men kanske inte.