Samlingstråd för oss med GBS

Hopp 2009: Jag var också jätterädd för det i min förra grav för jag hade så mycket sammandragningar så jag hade en känsla av att förlossningen skullle gå fort. Och det visade sig att det gick ganska snabbt för att vara första barnet, fem timmar från första värken. Jag hade fått info innan att droppet skulle ges minst fyra timmar innan barnet kommer ut så jag  stressade mycket över det när vi kom in, men då sade de att en och en halv timme räckte(!?)  Och i nästan alla fall har man ju den tiden!

Jag har ingen statistik, men dödlighet i magen efter den första missfallsrisken är ju ganska ovanligt om  man inte har några komplikationer.  Det är ju därför jag själv är rädd för tex fostervattenläckage, som ökar risken, men det är ju inte heller så vanligt...

ja visst, det här med fosterattenläckage.. Jag menar rikliga flytningar hör ju graviditeten till. Även att man lätt kan kissa på sig lite vid nysningar.. men HUR VET MAN att det inte är vatten då det inte forsar? jaja... får väl gå med denna oron i 5 veckor till!

tack för svaren!

Ringde till en annan av förlossningsklinikerna och får komma in på en koll så jag åker dit på en gång. Hon trodde inte heller det var vattnet men jag fick ändå komma in. Skönt! Tack för alla svar!

Jag har hört, men kan inte hitta något om det att vi med GBS ofta föder lite tidigt. Nu är jag i vecka 35 och det är okej om barnet komme rom någon vecka då han är väl utvecklad då tror jag... Men har ni hört något liknande?

Ska man från och med nu vara uppmärksam på förlossningssymtom eller är min oro överdriven??

nej, har du upptäckt gbs och behandlad sådan, så är det inte större risk att man föder för tidigt än vanlig tid...
det är då GBS:en ställt till med infektion (antingen i form av sammandragningar som påverkat tappen och därmed satt igång förlossningen, eller infektion hos barnet),  som förlossningar sätts igång för tidigt.
Är du behandlad hinner oftast inte gbs:en ställa till med så mkt.

Även om jag blir behandlad såhär sent som v35?
Upptä'ckte allt då jag haft en hård mage (sd) sen några eckor tillbaka och tvingade till mig en urinodling. Bara då och då har dessa sd gjort ont.

Inte förrän idag får jag behandling. Hur vet jag om det gått över till barnet? jag kan ju haft detta och uvi sen starten på graviditeten eftersom jag inte har tpiska ui-smtom.

tack!

Ja, du kan ha haft det länge under graviditeten. Men _om_ det skulle gått upp till bebisen så kan du inte göra någonting ändå. Det enda i så fall är att be att få ett ultraljud så de kan se hur barnet mår.

Sammandragningar gick jag med i flera veckor med dottern, innan jag fick behandling. Hon föddes frisk. Jag fick behandling då jag lämnade pos. urinprov i v. 18 och då hade jag som sagt gått flera veckor med _onda_ sammandragningar hela tiden, sådär var 5-10 minut.

Sammandragningar är vanligt och blir ju mer och mer intensiva ju längre mot förlossningen du kommer. Du har säkert förvärkar också nu, som känns obehangliga. Det är inte säkert att de ens har med gbs:en att göra.

Kul att det är nära, lycka till!!!

Okej, tack alla för alla svaren!
Var på ultraljud förra veckan och hon sa då inget om att barnet INTE skulle må bra!
Håller tummarna, längtar efter min lilla grabb nu!

Är i v. 36 nu och fick idag reda på att jag också har GBS, enligt provsvaret från senaste urinodlingen. Jag hade urinvägsinfektion för ett par månader sen och har sen fått lämna prov för odling med jämna mellanrum. Inget av de tidigare proven har visat något men nu var där sparsam tillväxt.

Enligt min BM gör man inget åt det nu (antar att det beror på bakteriehalten) utan sätter in behandling under förlossningen. Så nu gäller det att ta sig in till sjukhuset i tid för att få dropp. Och jag som gärna hade varit hemma så länge som möjligt då jag tycker väldigt illa om sjukhusmiljön...

Är det någon som vet hur vanligt det är att man blir igångsatt vid känd GBS-infektion? Är det i sånt fall bara då vattnet gått och förlossningen inte kommit igång för övrigt?

Måste fråga er nu;
Jag lämnade in ett urinprov för att testa GBS:en, i måndags.
Idag ringer bm och säger att jag har "vanlig" uvi med de vanliga bakterierna (kommer inte ihåg namnet nu) som orsak.

Jag frågade då om GBS-halten men den syntes inte i provet alls och bm trodde att de skymdes undan av att svaret var "vanlig uvi".

Läkaren ringde mig senare, efter att jag frågat bm om det fanns nåt antibiotika som tar både vanlig uvi och gbs, vilket hon inte visste och därmed bad läkaren ringa mig.

Läkaren sa att det är olika bakterier och går inte på samma antibiotika. Så nu fick jag Selexid iaf... jag som önskade nåt som tog gbs:en också, _ifall_ jag har hög halt av dom. Jag vill ju inte lämna nytt gbs-prov om ett par veckor och behöva äta penicillin då också, bara för att selexid inte tar gbs utan bara vanlig uvi... hänger ni med?? blev lite krångligt...

Tankar och funderingar?? erfarenheter kanske??

Kram!!