Är de verkligen så hemskt att låna till ett bröllop???

Sitter nästan o skäms för mitt eget stundande bröllop
Gifta oss vill vi, det känns såååå rätt, men något pråligt bröllop har vi inte råd med och det finns bra många andra ställen att lägga stora summor på där dom gör bättre nytta för välbefinnandet.
Jag kommer själv att sy min brudklänning med tyger från Ohlssons tyger (billiga stuvbitar), han köper en frack på second handbutiken för några hundra, buketten betalar jag bara självkostnadspris på och en systerdotter till min svägerska gör den (hon är florist)
På mottagningen efteråt så kommer vi bara att ha smörgåstårta och tårta till kaffet, dessa görs av en brorsdotter till mig (hon har egen cateringfirma) också till självkostnadspris, alltså vi betalar bara för ingredienserna.
Håret får jag ordnat av en systerson som är frisör, och naglarna av en kompis till min syster helt gratis båda två.
Festlokalen har min bror ordnat gratis.
Senare på kvällen när mottagningen övergår till bröllopsfest så kommer vi att grilla ute och ha sallader och potatissallad till.

Det som är av större betydelse för oss båda är att vi vill ha ett riktigt kyrkbröllop med hela våra familjer och våra närmaste vänner, det är i DET vi kommer att ha våra minnen från bröllopet, och det är inget vi kan köpa för pengar.

Hmm....känner mig som en riktig snåljåp!!

Jag personligen skulle aldrig ta ett lån för att finansiera mitt bröllop, men har full respekt för dom som väljer det.
Och som svar till dom som drar paraleller mellan att inte ha råd att spara och ett lån....att spara några tusenlappar i månaden kan kanske kännas tungt och påfrestande för ekonomin, ett lån tas vanligtvis på en längre tid vilket gör att månadsbeloppet inte blir lika högt.

Sen förstår jag inte dom som väljer att ha fest/mottagning på restaurant som kostar skjortan, vad får man ut mer av det än en stor utgift?
varför väljer man att ha ett dyrt bröllop?
Det är ingen kritik till er som vill ha det eller har haft ett sånt, jag vill bara veta hur tankegångarna går hos er och orsaken till varför man väljer det dyrare alternativet.

Men vad ÄR det egentligen som gör dagen så stor?? Är det att få bjuda så flott som möjligt, ha den pråligaste klänningen som möjligt, ha den dyraste ringen som möjligt??
Det som kommer att göra MIN dag så stor är att jag får gifta mig med hela min familj (och den är stor) och att hans hela familj är med, att vi tillsammans med dom som betyder något stort för oss delar den bästa dagen i våra liv.
Vi har en kyrka som ligger på topp 3 bland sveriges kyrkor för giftemål, en stor släkt som hjälper till att hålla kostnaderna nere, inte med pengar utan med tjänster som smörgåstårtorna, tårtorna, brudbukett, hår, naglar och planeringar.
Jag skulle tro att allt kommer att sluta på max 10 000:- och mycket av det har ju redan gått till tyger och ring.

Då måste jag nog också få erkänna att mina närmaste släktingar är dom som bestämt fördelningen av allt och inget föll på min lott förutom att sitta och få hår, naglar och allt annat gjort.
Det JAG gjort är min brudklänning.
Jag tror att jag med mitt bröllop ordnat med små medel kommer att vara minst lika nöjd som dom som behövt låna eller spara en längre tid, jag kommer att få ha alla som jag älskar runtomkring mig och vi kommer att ha skitkul långt in på natten

Har man inte ekonomi för att kunna spara så hur ska man klara av lånet?