• Anonym

    När man bryr sig om alla men inte får något tillbaka

    Varför ska man anstränga sig och bry sig om alla andra när ingen orkar bry sig om en själv?

    Är mitt uppe i ett skov av min sjukdom (Crohns) som har hållit på nu i flera månader men jag har ändå lyckats hålla upp hela min vardag med jobb, övertid, hjälpa vänner & bekanta på fritiden osv osv. Nu börjar det dock straffa sig och jag måste troligen bli inlagd för vård.

    Trots att folk i min närhet vet att jag varit sjuk länge nu är det sällan någon orkar fråga hur jag mår. När jag berättar för kollegorna att jag troligen kommer bli inlagd (över midsommar dessutom) är det knappt någon som säger något. Jag går och berättar för min chef och hans reaktion är "hur länge ska du vara borta DÅ?". Ingen fråga hur jag mår eller någon slags omtanke.

    Min man, som vet att jag mådde skitdåligt igår, orkar inte höra av sig på hela dagen. Reagerar inte ens när jag inte kommit hem vid 19, trots att han vet att jag började jobba 06:45 idag. Varför ansträngde jag mig och köpte blommor till honom i måndags, då han fick besked om att varslet på hans jobb inte omfattade honom? När han inte ens orkar höra av sig och fråga hur jag mår?

    Varför ska man anstränga sig och själv bry sig om andra när ingen orkar gengälda? Varför ska jag alltid vara den som hjälper till, köper presenter, frågar hur folk mår om ingen gör det åter?

  • Svar på tråden När man bryr sig om alla men inte får något tillbaka
  • Anonym (energitjuvar)

    Jadu, jag har levt i liknande sits i många år
    Jag är sjukskriven deltid sedan -02 pga värk.
    Men oftast är det iaf jag som ställer upp på alla andra.
    Jag ska vara barnvakt och jag ska orka och jag ska pyssla om och ringa osv osv.
    För mig tog det slut när jag fick upprepade mf och en depression på det.
    Jag orkade då inte hålla på och gulla med alla i min omgivning.
    Det ledde till att många av mina "vänner" försvann. När jag inte orkade stötta och hålla relationer vid liv så försvann de
    Idag är jag ute på andra sidan sas. Har färre vänner, men bara bra sådana.
    Visst är det kasnke lite tråkigare, men det stjäl inte heller min energi.
    Det är ju iaf inte FÄRRE som frågar hur jag mår...

    Ang din sambo så tala klarspråk. Gör helt klart för honom att du behöver att han bryr sig och frågar hur du mår.
    Vad gäller vännerna-sålla.
    Välj de som ger dig ngt i gengäld. Då menar jag inte saker osv utan där det ger dig ngt att vara med dem osv.

    Hoppas du mår bättre snart.
    Bra gjort att orka allt mitt uppe i ett skov.

  • Anonym (kissen)

    har märkt att sedan jag slutade bry mig om andra har dom börjat bry sig om mig...

    knepigt men sant.

    kanske inte ett tips bara ett konstaterande från min sida...

  • kvinnan47

    Ja du otack är världens lön heter det ju. Du kan vara stolt över dej själv som hjälper och tänker på andra . Hoppas du kommer må bättre och slipper bli inlagd över midsommar och att gubben din tar hand om dej för en gång skull.

  • lillekatt

    Tycker ocksa att du ska salla bland dina vanner och inte slosa energi pa sadana som ej ger nagot tillbaka. Ar tyvarr ocksa sadan som garna hjalper andra, detta har valdigt manga uttnyttjat ocksa utan att ge nagot tillbaka nar man sjalv kan behova lite stod eller en kram.
    Din man borde du dock satta dig ned och prata med. Sag att du har det jobbigt och att du vill ha hans omtanke och stöd.

  • Eisa

    Jag tror att du är en sådan som låtsas vara starkare än du är och har svårt att säga ifrån. Såna människor blir lätt tagna för givet.

    Våga vara lat och tänka på dig själv.

  • Anonym

    Jag känner en tjej som klagar över att ingen bryr sig om henne och hjälper henne. Men hon ger verkligen bilden av att inte behöva hjälp. Hon verkar så stark. Jag hade ingen aning om att hon kände så.

  • Anonym

    Tack snälla ni för omtanken Tänk att det ska vara lättare att få några uppmuntrande ord från helt okända personer än från de i ens närhet..

    Visst är jag sån som gärna vill visa utåt hur duktig och glad jag är, ibland blir jag nästan förvånad att folk inte ser igenom fasaden. Och jag undrar också hur man blir kall och "slutar" bry sig om andra? När man naturligt vill hjälpa till? Känner man sig inte bara känslokall då?

  • Anonym (energitjuvar)
    Anonym skrev 2009-06-17 20:54:39 följande:
    Tack snälla ni för omtanken Tänk att det ska vara lättare att få några uppmuntrande ord från helt okända personer än från de i ens närhet.. Visst är jag sån som gärna vill visa utåt hur duktig och glad jag är, ibland blir jag nästan förvånad att folk inte ser igenom fasaden. Och jag undrar också hur man blir kall och "slutar" bry sig om andra? När man naturligt vill hjälpa till? Känner man sig inte bara känslokall då?
    Jo jag känner mig lite "kall"
    Många gånger lägger jag band på mig själv och gör inte ngt lite extra som present eller så för jag vet att det inte återgäldas...
    Jag vill ju göra saker för att jag bryr mig!

    Jag är också förvånad att folk inte ser igenom fasaden.
    Många som bara är bekanta vet inte ens om att jag är sjukskriven och har ont!
    Men jag avskyr att säga att jag mår dåligt också
  • Anonym (som du)
    Eisa skrev 2009-06-17 20:47:18 följande:
    Jag tror att du är en sådan som låtsas vara starkare än du är och har svårt att säga ifrån. Såna människor blir lätt tagna för givet.Våga vara lat och tänka på dig själv.
    Anonym skrev 2009-06-17 20:49:04 följande:
    Jag känner en tjej som klagar över att ingen bryr sig om henne och hjälper henne. Men hon ger verkligen bilden av att inte behöva hjälp. Hon verkar så stark. Jag hade ingen aning om att hon kände så.
    Läste TS och kände igen mig så mycket... har dessutom också en sjukdom som går i skov (som ingen någonsin verkar vilja "låtsas om")... och när jag sedan läste ovanstående två inlägg så kände jag att det är nog helt riktiga analyser... Kanske både du och jag förmedlar bilden av att vara starka och "klara oss". Jag tror vi får bli bättre på att tala om när vi har det jobbigt, och inte alltid försöka vara duktiga och glada!
  • Anonym
    Anonym skrev 2009-06-17 20:49:04 följande:
    Jag känner en tjej som klagar över att ingen bryr sig om henne och hjälper henne. Men hon ger verkligen bilden av att inte behöva hjälp. Hon verkar så stark. Jag hade ingen aning om att hon kände så.
    Kan det vara så här folk ser på mig?

    TS: Glad midsommar, tråkigt att du känner dig övergiven. Vet inte om du gör det men klagar du? Jag menar på hur du mår, eller kämpar du på i det tysta?
    Jag tycker som du att alla runt dig borde bry sig mer, men det tycks vara så att dom har nog med sitt eget liv. Ofta när man är sjuk så vill man ju ha omtanke, men dom som aldrig varit sjuka tycks inte alls tänka på det. Det är nog så att dom inte tänker på ditt dålda handikapp. Att det är jobbigt för dig.
    Gubben din får du allt läxa upp, säg det du skrev här.
    Krya på dig.
Svar på tråden När man bryr sig om alla men inte får något tillbaka