Tvillinggravida i augusti/september 2009, del 2

Hej!

Nu är vi hemma på permisson från neonatal. Jättehärligt. Har läst ikapp i tråden och förstår att det är jobbigt i värmen, men jag önskar ändå att era bebisar får stanna ltie till i magen. Orkar inte kommentera nu men nedan kommer en förlossningsberättelse. Sen lägger jag till en rubrik Födda i listan i Tul-tråden.

Förlossningsberättelse.

Vattnet gick natten till midsommarafton och jag började pfå värkar. Vi tog oss snabbt till sjukhus där man kollade hjärtljud och gjorde diverse andra undersökningar och därefter fick jag bricanyl för att hindra värkarna. Värkarna avstannade och jag ordinerades sängläge och fick under följande dagar bricanyl i omgångar då värkarbetet startade igen samt kortison för att snabba på lungmognaden. På måndagen bestämde läkarna att även om jag inte hade så mycket värkar så skulle man snitta. Bättre att göra det dagtid då det fanns gott om personal än att det blev ett akut snitt mitt i natten. I vecka 33+5, kl 13.31 är David född och 13.32 kom Simon. Båda skrek när de kom ut och jag grät av lättnad, för jag var orolig för hur David, som var tv 1 hade det iom att vattnet gått. Iofs hade man gjort ultraljud och kollat att han hade bra med vatten ändå eftersom det hela tiden produceras mer, men oron finns ändå där. David som kom ut först vägde 1812 g och var 42,5 cm lång och Simon vägde 2552 g och var 45 cm lång. Första dygnet klarade sig båda ganska bra men därefter dippade de och behövde syrgas. David som mådde bäst fick syrgas på tratt och i grimma när han blev lite sämre. Simon hade det däremot lite tuffare. Han behövde syrgas med tryck och fick därför en cpap på tisdagen och han hade dessutom navelkateter och övervakades noga med ekg, blodtryck mm. Båda hade dessutom en sond i vilken de fick mat. Det togs mycket mycket prover och de fick sola en sväng eftersom de fick gulsot. Det var jobbigt att se dem uppkopplade till alla desssa maskiner, men jobbigast var att inte kunna hålla i dem när man ville. Detta gällde främst Simon som hade massa slangar kopplade till sig. Visserligen hjälpte personalen mer än gärna till när vi ville hålla honom, men det blir ändå inte samma sak. Att se sitt barn ha svårt att andas är inte roligt. David kunde vi relativt obehindrat själva lyfta upp i famnen när vi ville eftersom han bara hade några få slangar kopplade till sig. Simon hade omogna lungor (irds elelr rds tror jag det kallades) och det brukar vara värst för barnen 2.a eller 3:e dygnet enligt läkarna för att sedan vända. Simon blev av med sin cpap på lördagen och slutade helt med syrgas i tisdags. David slutade få extra syrgas på söndagen efter förlossningen. Jag började helamma i onsdags och igår torsdag fick vi komma hem på permission över helgen efter att de gått upp bra i vikt båda pojkarna.

Nu är vi hemma och njuter av tillvaron. Det som har varit jobbigast var de första dygnen när pojkarna mådde så dåligt samt övergången från sondmatning till amning. Eftersom David väger under två kilo måste han ha mat var tredje timmer. Det innebär att Simon också får mat då. Men när vi började träna amning innebar det att jag först ammade dem, sedan sondmatade jag dem och därefter skulle jag pumpa mjölk till nästa mål mat samt för att stimulera produktionen av bröstmjölk. En procedur som totalt tog ca 1,5 h. Det kändes som jag aldrig fick tid att vila och jag var dödstrött. Det hade ju inte blivit så mycket sömn tidigare heller. Sover inte så bra i sjukhussängarna. Min räddning blev att ta hjälp av personalen som sondmatade dem helt något eller några mål på natten så att jag endast behövde pumpa var tredje timme. Det gav mig lite sömn. Det är för övrigt ett tips. Ta emot hjälp som finns, för sen ska man klara det själv. Men när David väger över två kilo räcker det med att han får mat var fjärde timme. Däremot måste han ha extra vitaminer och järn eftersom han var så liten vid födseln.

För mig har snittet gått bra. Första dagen gör det riktigt ont , men sen går det bättre dag för dag.

NU sover guldklimparna i sin vagn bredvid mig och smågrymtar i sömnen. De är väl värda att vänta på!

Mariia1, Lyckis80, Spacebear, pyrena77, ajjolina, TeDrickarengufflon, Lisamatilda: Tack! Kändes bra att berätta och sen har det varit intressant att läsa förlossningsberättelser från tråden före oss. DÄr är några som fått väldigt tidigt och gått igenom olika förlossningsförlopp och det fick mig att inse att det nog kunde ske när som helst egentligen efter v 30 kändes det nästan som. Kanske kan vi hjälpa varandra genom att dela med oss av våra erfarenheter här också.

gufflon: Skönt att bebbarna är kvar i magen och att det ser bättre ut än vad läkarna först trodde. Hoppas det går bra för dig ett tag till, och kommer de snart så har de ändå goda chanser att klara sig bra nu. har träffat föräldrar som fått bebis i både vecka 25 och 30 och även om det varit en mycket jobbig tid för dem, så har det gått bra.

spacebear: Ingen aning om varför det är så olika...
gizmolove: TryggHansas gravidförsäkring, den man betalar för som räcker 6 mån efter födelsen.

Hej!

FÖrst nu såg jag alla fina hälsningar i gästboken. Tack alla ni!

Angående gravidförsäkringar så fick jag reda på idag att vi får ersättning för den tid tvillingarna legat på sal på neonatal. Blev en välbehövlig slant eftersom boende och parkering och mat gått på en del slantar för oss. Så har ni inte tecknat någon försäkring är mitt tips att göra det.

Tvilligarna mår bra och fortsätter gå upp i vikt. De två sista dagarna innan vi fick gå på permission gick David (den minsta av dem) upp 50 g om dagen. Nu är han uppe i över 2 kilo. Känns bra. Simon vägen drygt 2600 g. Amningen fungerar bra, lite knökigt bara att lägga till båda ensam, men det går. nu har de dessutom börjat bli lite starka och när de är ivriga böjer de sig som bananer bakåt. Blir liksom inte lättare då, men det går! Badade Simon idag och vattnet var nog lite kallt. Han skrek som om vi skulle dränka honom. Stackarn! Blev ett snabbdopp och därefter mat, då åt han mycket! Misstänker tröstsnutt, men det är helt ok. David har haft en dag då han tagit sig en extraslurk efter ordinarie mål vid tre tillfällen idag. Men det är bara bra, då växer han.

Angående barnkläder: Jag köpte ju inte prematurkläder, var så säker på att jag skulle gå till planerat snittdatum och bebisarna såg ju stora ut på tul. Men det är nog bra att ha lite prematusplagg. Har köpt lite storlek 40, 45, 50. David simmar i stl 40 och 45. Simon passar bra i 45 men 50 är stort.

Michelle07: Vi har faktiskt inte hemsjukvård. De vill bara behålla oss inskrivna om något skulle hända. Då slipper vi gå via akuten för att bli inskrivna. Vi behöver då bara slå en pling till neonatal så finns det plats för oss. Det känns tryggt. Innan vi gick hem blev grabbarna av med sonden och övriga slangar och övervakning, så då behövs inte hemsjukvård. De äter friskt mina pojkar. David tog sig en tre-fyra extramål igår och behagade ha två timmar mellan nattmålen samt magknip = trött mamma idag. Micke, min man är dock helt underbar, hangår upp och byter blöja på dem före nattmålen så blir det itne så tungt för mig..... Fortsätter sen, matdags!

Har varit ute på första långpromenaden sedan vi kom hem. Vagnen är jag supernöjd med, går att svänga på en femöring och är lätt att köra. Allt gick bra och jag klarade hålla hyggligt tempo. Sista fjärdedelen började det dock regna, ett regn som ganska snart övergick i skyfall.... Kände mig rätt dum där jag knatade på i så rask takt jag kunde, genomblöt med bara t-shirt och mjukbyxor. När jag kom till vår gata ser jag min man och son i bilen som är på väg att svänga ut för att leta efter mig.D e fick sig ett gott skratt, jag måste vart en rätt kul syn. Men jag hann hem innan det började åska iaf.

Pyrena77: Tycker det är så häftigt att dina småttisar stannat i magen så pass länge som de gjort. Men nu kan det inte vara långt kvar för dig. Måste bli vilken dag som helst nu. Förstår att det är tungt (jag tyckte det var tungt redan i v 33+ när mina småttisar kom), är imponerad!

Sesamfröet: Liknande tankar hade jag med, men jag lovar att du kommer älska de små. Du kommer ju ganska snart att återfå rörlighet mm, tröttheten får vi nog alla dras med ett tag till.

Gufflon: Mina grabbar är födda i v 33+5. Nu har du gått om mig, bra kämpat!

Michelle07: igår var det 15 dagar sedan snittet och jag gick en runda på ca 3 km två gånger den dagen. Andra gången gick det itne fort, drog lite i snittet (men det ä bara bindväv) så jag tog det lugnare. Känns som om två veckor är någon sorts magisk gräns. har kännt mig mycket bättre efter två veckor också efter andra operationer. De första dagarna är man rätt begränsad av snittet, kan itne riktigt röra sig som man vill även om man inte har ont hela tiden. Sen började jag successivt kunna gå mer och mer upprätt. Konditionen är väl inte tiptop, men efter att ha flåsat våldsamt som gravid när jag gick i trappor och bara kunna gå pyttesträckor så känns det befriande att kunna röra kroppen mer som jag vill nu. Jag tror det går ganska fort med återhämtningen faktiskt. Är ju så mycket hormoner med i spelet och sen tror jag det är viktigt med mycket sömn. jag sov inte mycket första tiden, så jag tror det är bra om man kan göra det.

Allmänt tips. Jag har köpt gördel och tycker det funkar kanon. magen skvalpar inte så mycket och så hjälps magmusklerna minnas var de ska bo någonstans. Läste ett tips om gördel efter graviditet och jag är nöjd.

Ska tillbaka till neonatal idag för vägning. kanske skrivs vi ut. Tips också om era småttingar får vara på neonatal, då får båda föräldrarna ta ut tillfällig föräldrapenning.

Bondfia: Jag har köpt en gördel hos ett nätföretag. Ska leta fram adressen, hittar den inte just nu. Men den gördels jag köpte var rätt stor. jag tänkte att det måste nog vara lite stort i början så att magen får plats. Sen köpte min mamma en gördel till mig på Lindex i min vanliga storlek, och den har jag nu. Båda gördlarna har satt åt en del, emn det ger stöd. har känts bra med lite stöd också med tanke på att jag är snittad. Kan tillägga att jag har 8-9 kg kvar till matchvikt.

Michelle07: Det gick bra på vägningen. David väger nu 2145 g och är 44 cm lång. Simon väger 2775 g och är 48 cm lång. Knäppt men jag börjar tycka Simon är tung. Så nu är vi utskrivna från neonatal! Sen har vi gjort lite ärenden idag med alla barnen. Gick bra.

adress till e-butik där jag köpt gördel: www.butik21.com/se/. Gå in under rubrik "Under och efter graviditeten". man kan även köpa stödstrumpor där.

Michelle07: Har heller inte varit med om slempropp tidigare, men iom att vattnet gick så åkte den. Pricksäker beskrivning får jag säga.

Bondfia: Tror det var mycket vätska jag ahde lagt på mig. Men nu ramlar itne kilona av i samma takt, så nu är det nog fett kvar helt enkelt. men det behövs för amningen. Lite trist att jag inte kommer i mina gamla byxor bara, men det löser sig väl när jag börjar gå till dagis två ggr om dagen. Gick upp totalt 20-21 kilo....

TeDrickaren: jag tog itne på mig gördeln förrän efter knappt en vecka. Inte skönt med tryck på livmodern innan den dragit ihop sig och så kändes det som om magen behövde krympa lite innan jag vågade dra på mig gördeln. Men när livmodern dragit ihop sig är det ju bara uttänjda magmuskler och överflödig hud (jaja, fett också) som trycks ihop. Men den första gördeln jag köpte köpte jag några nummer för stor mot min vanliga storlek, så det har känts bra hela tiden.