Rädd för åskan! (Fobi?)

Nope, jag är tvärtom!! Jag ser fam emot när det åskar, speciellt på kvällarna när man ser blixtarna fara fram över himlen *myyyser* Det är väl någon blandad faschination skulle jag tro... Jag blir rädd för knallarna faktiskt.... Fast jag har varit med om ett antal blixtnedslag så är det fortfarande ljudet som får det att krypa i skinnet på mig

Låter jobbigt det där, att vara rädd för åskan... själv är jag som TeaSpoon (jag sätter mig till och med i bilen och kör så nära centrum av åskvädret jag kan)..

Är nog lite åsk-fetischist....

Lite tips till dig... : försök ta dig till en plats där du känner dig trygg (tex bilen).

Lycka till!

Ja, usch...avskyr när det åskar. Då brukar jag ligga i min sambos famn och gråta för jag är sååå rädd. Händer inte så ofta för det mesta är jag själv hemma..i dag var jag på jobbet och kunde inte gör så mycket. Kändes bra att det slutat när jag skulle cykla hem. Hade nog inte kommit hem annars.

Man känner sig ju larvig som är så otroligt rädd..

Även jag ställer mig till skaran av åskrädda!
Vet egentligen inte _varför_ jag är så åskrädd, men det har jag varit så länge jag kan minnas.....
För 5 år sedan bodde jag också på landet och varje gång det började åska, så åkte jag till kompisar in i stan eller så satte jag mig i bilen och det hände att jag t.o.m sov i bilen!
Blir som ett litet barn när det åskar och får nästan panik och tårarna sprutar.
Som tur är, så åskar det inte så ofta.....*peppar, peppar*

Jag var inte åskrädd tills jag var ensam med min mormor på landet. Hon har den största fobin av alla tror jag.
Hon drog ned mig under bordet och hade en lång föreläsning om hur farligt det var.
Men jag tycker att mörker är värst. Är så fjantig. Hur skall jag kunna säga till mina barn att det inte är farligt med mörker, att det inte bor monster under sängen när jag själv inte vågar kolla. Är dock inte rädd för monster Men det jag inte ser...

Japp... Här är en till.
Kan berätta att vi fick dra ur alla sladdar och gå och lägga oss i sovalkoven där jag har sammetsdraperier som går att dra för! (phu)
Där låg sambon och jag och kramades!
Vägrade släppa honom ens för att gå på toa.
Han fick vänta med det, basta!

Jag är livrädd för åskan!
Jag tror inte det ska slå ner nånstans, det är inte det utan,
jag tycker det är äckligt när det mullrar och smäller, blixtrar och dundrar.
Det är inte kul och jag blir kallsvettig när dom säger på tv att:
Idag kommer det åska!
FY!
Sen när jag ser första blixten hoppar jag högt och klamrar mig fast vid första bästa som står nära mig.
Idag blev det sambon!

Brukar tänka att det bara är Tor som far fram med sin vagn och kastar runt sin hammare. Då känns det lite lättare faktiskt och det ska jag överföra på mina barn om dom tycker det är otäckt.

(kan tilläggas att när vi väl låg där nerbäddade och åskan var över, så blev det älgskog istället *skrattar* Och jag som har ÄL... så, om det blev nått så vet jag att det blir en lite Ronja Rövardotter *fnissar*)

Åh...det är sååååååååå mysigt med åska!! Höra regnet smattra mot fönsterbläcken och/eller altantaket utanför vårt sovrum...då ska man ligga och kura tillsammans med den man älskar...och bebben i magen (som jag självklart också älskar ) !!

Åh, vad skönt att höra att det finns fler!!

Här är en till.... blixten har slagit ner rätt nära ett par gånger (en gång flög jag som en vante av tryckvågen...) så det är nog det som gjort det. Alla mina vänner vet om det så om det börjar åska och jag är själv kan jag räkna med att minst 1 dyker upp inom ett par minuter (min svägerska cyklade 3 km i ösregn en gång ... för att jag inte skulle behöva vara själv - Guuuuud va hon är goooo!).

Ett tag tänkte jag att fobier det är ju något man kan bota genom att lära sig mer om fenomenet.... så jag lånade böcker och kollade program på tv-n... det hjälpte ju... NOT! Nu vet jag ju hur farligt det är! Mycket farligare än jag trodde innan....

JaJa. Jag övar mig. Nu kan jag faktiskt sitta i uterummet, bara jag har koll på vart det kommer ifrån, vart det är på väg och hur nära det är!.

Har stenkoll på whigsnews för att se om det är åska i närheten

/my

Här är en till ! Paniskt rädd för åska!!!
Precis som MuminMy har jag gjort misstaget att "lära mig" mer om åska, skitkass ide...blev bara ännu mer rädd!!!!

Sambon kommer antingen hem (om jag är själv hemma) eller så ringer han direkt...jag är ju livrädd!!! En av hans kunder blev förvånad förra sommaren då sambon kastar ifrån sig maskinen (tatueringsmaskinen, han är tatuerare) och säger: "Kan du vänta här i 10 minuter", sen kastade han sig i bilen och åkte hem och hämta sin gråtande sambo (mig ) och tre vovvar!
Jag är verkligen livrädd!

Jag tycker det är mysigt med åska och känner mer spänning och intresserad av att se skådespelet. Det är för mig lite vackert nästan.

Men nog har jag varit rädd ibland. Speciellt då vi åkte till Thailand och det kom så hastigt.

För att överbygga er skräck är ett tips att ta reda på så mycket som möjligt om blixtrar och åska, då får man en annan syn på saken.
Likadant att se sin rädsla som ett expriment. Man utforskar den och noterar hur kroppen reagerar. Det avdramatiserar hela känslan av panik..

Kram

det där med att ta reda på fungerar inte.... man blir bara ännu mer rädd... t.ex. fick jag veta att blixten slår ner i det högsta föremålet inom en RADIE på 6 METER!!! Spelar ingen roll att jag bor jämte ett jättehögt silotorn (100 meter bort)... så det fungerar inte....



/my