sent tal

Hej har en son på nyss fyllda tre år och han pratar inte mycket.
Håller fortfarande på med sitt språk och kan väl en hel del enstaka ord, några två och tre ords meningar, men det står still.
Vi har varit både på hörselkoll och logoped men det finns inget som talar för något fel. Vi fick höra att vi skulle prova teckenspråk men det gillade han inte alls.¨
Han förstår ju allt man säger och kan ju lätt svara ja och nej på saker, men det är så tråkigt när det inte bara rullar på och man kan föra en lite länge konversation med mer innehåll

Låter ganska likt min son faktiskt, tyvärr har jag ingen i vänskapskretsen med barn eller som har liknande problem. Förutom alla j'ävla besserweisers som ska ifrågasätta allt non stop

Fast ordet sova kan han ju förknippa med sin säng, vad kan han förknippa inte med?
Om du förstår hur jag menar. jag kan tjata mig blå på min son att han får inte göra si och så, och nog 17 gör han det i alla fall
Så här hemma är det avledning som gäller.
Men har ni varit i kontakt med logopeden, hur ska ni gå vidare ect?
För jag börjar bli skit frustrerad över detta, och logopederna menar på att talet kommer då han förstår. men hur lång tid kommer det att ta, allt går i snigelfart och när jag sedan börjar jobba blir det  dagis, och då undrar man ju hur det kommer att gå. För nu fungerar de inte med andra barn då många varit rätt så jävliga på honom. och han tycker ju inte heller det är kul när han inte kan vara med i diskussionen.

Men hur är det med uppfattningsförmågan, förstår hon vad du säger, kan till exempel hämta bollen om du frågar?
För jag fick nämligen höra att så länge ett barn förstår och kan koppla samman ord så behöver man inte oroa sig så, då brukar det till slut komma. Min son är ju dessutom 3 år och fortfarande inte pratar mycket.

tillfällig hjärnsläpp brukar jag kalla det
Nej men så är min son också, precis som att all information rinner över.
När man tänker efter är de ju fortfarande ganska små och tänk sig själv in i hur det måste födas utan att förstå innebörden av det vi säger och sedan lära sig det. Tufft jobb.

Jo jag vet hur det är har fått riktigt jävliga komentarer av folk då min son inte pratar, eller så gör de sig roliga över honom. Jag är inte våldsam men mibland har man god lust att ge dom en känga tillbaka, min son förstår ju och blir jätte ledsen.
Jag har lärt mig att ignorera säger de något och min son hör då säger jag bara högt till honom att inte bry sig då de är kocko. Liksom vad gör man.
Sedan har ju vi trots här hemma också men det gäller att inte ge med sig, vi vet ju vad det beror på överenergie då han börjar bli trött samt en riktigt stark vilja av stål.
Alla gör vi så gott vi kan och allla barn är ju olika, du är absolut ingen dålig mamma även om man lätt känner sig som en sådan. man gör sitt bsta sedan är det ju alltid lätt för utomstående och stå där med pekpinnen

Hej.
<senaste nytt här är att det äntligen börjat lossna upp för min son.
Idag satt vi och lekte och rätt som det var började han säga ord och peka på vad allt var, för att sedan komma med 5-6 ords meningar
Fan äntligen som man oroat sig och väntat.
De är som de säger helt plöttligt lossnar det.