Vi som sörjer Michael Jackson

MJ vill ju att vi ska vara glada. Faktum är att jag väldigt sällan gråter nu. Jag ler och är glad över allt vi fått vara med om, och att han fått frid. :)

Kom ihåg hans favoritsång.

Smile though your heart is aching
Smile even though its breaking
When there are clouds in the sky, you'll get by
If you smile through your fear and sorrow
Smile and maybe tomorrow
You'll see the sun come shining through for you

Light up your face with gladness
Hide every trace of sadness
Although a tear may be ever so near
Thats' the time you must keep on trying
Smile, what's the use of crying?
You'll find that life is still worthwhile
If you just smile

That's the time you must keep on trying
Smile, what's the use of crying?
You'll find that life is still worthwhile
If you just smile

Här är jag! *hoppar med handen i vädret* HÄR!!Det vill inte jag heller, om jag ska vara ärlig. Kramar och pussar och romantik, eller bara prata och sjunga räcker långt. :)

Lite åt det mediala hållet, men inte jätteutvecklade, och jag har stängt ner det mesta på sista tiden. Kunde inte hantera det så jag var tvungen. Inte helt nere, men så att det är kontrollerbart. Ska jobba på det.

Ja, men Michael är (rätt uppenbart) en spirituell person så att människor kommer få kontakt med honom från andra sidan kommer inte vara jätteovanligt. Självklart ska man vara försiktig, för alla är ju inte ärliga, men jag tror man märker. :) Jag hoppas bara få träffa honom i drömmen; såg en, för mig, okänd kvinna bredvid min säng en gång och det var lite väl kusligt och förvirrande. haha Jag är så lättskrämd. hehe

Gråt så mycket ni kan och vill, till slut är ni befriade och kan börja le igen. Vi sörjer alla, och ibland kan det kännas mer jobbigt än kul för mig med, men det känns meningslöst. Vad gråter jag över egentligen? Många av oss har haft honom i hela våra liv, det är underbart, och han har lämnat massor av minnen. Samtidigt vilar han i frid, utan smärta och utan att bli påverkad av hemska rykten.

Gråt, men le när ni gråtit färdigt. :)

Vet ni vart man kan få tag i minnesbilagorna? Missat alla. :/

Jag har lagt rätt mycket åt sidan, inte för att MJ uppslukar mig, men för att jag vill få tid att läka och bara ta hand om mig själv. Det hjälper att prata med er, det hjälpte att komma in i tråden. Ni är helt psyko, I love it! :D

Jag har seriöst sett tråden många gånger sen den startade, men aldrig känt orken att gå in. Då hade jag så nära till gråt. Men sen skrev jag Något för att jag behövde komma igenom det, och ni hjälpte mig. Det är inte så mycket fokus på att han är död och borta för alltid, och det har hjälpt tror jag.

Inte så att jag helt accepterat att han är död; det glömmer jag ofta för det känns aslustigt. Går inte att koppla. Men när jag väl tänker på det så är inte tårarna lika nära. Kollar minnen på youtube och snackar med er och det känns bättre. :)

Tack, mina små Mickisar! :D

Ingen som bor i Östergötland eller skulle ha lust att sätta ihop någon MJ-träff? Det skulle bli något genom FB, hörde jag? Eller har jag fel?

Även du vad?

Ja, jag ska glutta lite på Moonwalker. Orkade inte igår. Men ska försöka sova relativt tidigt.

Pussar och kramar på er, söta kärringar som ni är. *nyper i kinderna*