Ingen semester med "bonus"barnet

Har bara läst TS, ska se om jag vågar läsa tråden sen men rent spontant: Fan vad bra att du låter far och son vara ifred! Tror inte killen lider av det, snarare tvärtom. Att ha en frustrerad "bonus"morsa som helst inte vill att man är där lär ju inte förgylla de två sommarveckorna direkt. Visst, jag förstår att jag låter lite kantig men jag är inte ironisk. Bättre att som vuxen ta ansvar för hur man känner och hålla sig undan så gott det går. Men förstås vara trevlig och så välvillig man kan de stunder man är med. Det hade varit oansvarigt att gå runt som ett åskmoln och pysa aggressioner eller dålig stämning bara för att "man bör" vara lediga ihop.

Anonym (fembarnsmamma) skrev 2009-07-25 14:38:52 följande:

Jo fast det är det ju...på det sätt att man växer in i det steg för steg. Och att man utvecklas som människa i att ha tålamod och att kunna stiga åt sidan, leva med mindre uppmärksamhet, hålla fler bollar i luften, vänjer sig vid att inte få prata till punkt när man är med andra utan alltid avbryta (för att hindra sitt barn från att sno någons hink, säga nej till saft etc). Man lär sig mer om vad man kan förvänta sig av barn i olika åldrar iaf de åldrar ens eget barn har eller har haft osv. Och visst kan andras barn kännas jobbigare än ens egna även när man har barn. Tex en fyraåring ifall man själv bara har en tvååring osv.