• Mittilvet

    Ingen semester med "bonus"barnet

    Anonym skrev 2009-06-29 12:22:48 följande:
    man kan ju faktiskt dela lite på det. göra lite när man har barnet och sen tar man ut mestadels av sin semester när man inte har barnen. åh vad jag är glad att jag är sambo med den jag är sambo med. han älskar mina barn och har dom gärna hela sin semester. visst vill han göra saker med mig också men han tycker bara jag blir skum utan barn. jag har svårt att släppa allt då och bara njuta. jag njuter mer när barnen är runt mig.... försök ha lite egen tid med hans barn ska du se att det inte är så hemskt som du tror det är. men ta för guds skull några lediga dagar när barnet är där och visa att även du bor där.
    Läst och uppfattat
  • Mittilvet
    sannapanna76 skrev 2009-06-29 12:58:41 följande:
    Men det är ju inte det det handlar om. Det är ju hela din attityd till barnet som elak.
    Att han är sin pappas son född av en annan kvinna, eller hur menar du?
    Det är inte jag som bestämmer genetiken
    Det gjorde föräldrarna så bra så, och nu är det dags för dem att försöka handskas med det de skapat och jag önskar dem all lycka, det lär behövas.
  • Mittilvet
    sannapanna76 skrev 2009-06-29 12:55:59 följande:
    Men skiter du verkligen fullständigt i att ditt betéende påverkar ett barns hela tillvaro? Att du gör hans liv sämre?
    Hur är mitt beteende? Berätta, du som vet.
  • Mittilvet
    Anonym skrev 2009-06-29 13:46:41 följande:
    Jag känner lite som dig ts, så jag förstår att du valt att ha semester när barnet inte är där. Men det jag inte förstår är hur du kan vara nöjd med situationen, eller missuppfattar jag dig?Jag känner mer och mer att min mans barn sedan tidigare inte hör till min familj. Dels för att barnet bara är vh så det blir aldrig riktigt vardag och dels för att jag helt enkelt inte riktigt gillar de personlighetsdrag barnet kopierar av sin mamma (t.ex. spela martyr, ljuga andra rakt upp i ansiktet, svara med ful ton på vanliga frågor).Men, jag vill inte ha det så. Jag lider verkligen jättemycket av att inte få det att fungera. Det barnet är ju syskon med mitt barn och är ju faktiskt min mans barn. Jag önskar av hela mitt hjärta att vi skulle vara en fungerade familj där alla skulle trivas. Naturligtvis skulle jag aldrig kunna älska barnet lika mycket som mitt eget, men iaf känna någon sorts kärlek. Som det är nu så är jag helt säker på att barnet känner på sig hur jag känner och det är hemskt att veta att ett barn i min familj (för det är ju faktiskt en familjemedlem) blir särbehandlat (känslomässigt alltså).Vill du alltså ha det så som det är eller skulle du vilja ha det "bättre"? Bara lite nyfiken...
    Sjävklart skulle jag vilja ha det på ett annorlunda sätt, det hade underlättat ifall allt hade kunnat vara så okonstlat och självklart att vara "familj" som många påstår är möjligt.

    Dessvärre har jag insett fakta som bygger på erfarenhet av mitt eget liv och situationen andras barn- mina barn där jag bor och har hittat den väg som passar bäst för mig. Det står inte ristat i sten att det alltid kommer vara såhär, det finns säkert andra lösningar som kan lösa av denna för att få mig att stå ut.

    Men visst hade det varit skönt ifall det hade fungerat på ett annat sätt, på ett bra sätt.

    Men alla är olika och personkemi, personlighet samt uppfostran spelar stor roll där jag bara kan påverka en minimal del av det sistnämda och att försöka få pojken att fungera bättre socialt är som att försöka laga Titanic med tejp.

    Tyvärr.
  • Mittilvet
    Lumina skrev 2009-06-30 19:46:21 följande:
    Nu är inte jag i riktigt samma sits, även om jag har bonusbarn, eftersom de ändå är här ganska sällan.Det jag däremot kan säga är att jag förstår dig till punkt o pricka, och jag hade nog gjort precis som du om jag hade varit i samma situation.Folk kanske kallar såna som resonerar som du och jag för egoistiska/själviska, men då tycker jag inte att de själva har något särskilt stort introspektiv. För vad gör man om man INTE är självisk? De som gör tvärtom, dvs umgås jämt med bonusbarnen samt väljer att förlägga semestrarna så att de sammanfaller med bonusens ankomst gör ju så av precis samma orsak, för att just dom tycker att det funkar bäst för dem och att de kanske gillar att umgås med sina bonusbarn. Men alla gör inte det, och det är precis som du säger, att det handlar inte om bonusbarnen i sig utan personkemi också, man gillar inte tjatiga, uttömande relationer, det går att jämföra med vänskap som man inte längre får ut något av, och det är ju ingen som tycker att det är själviskt att man avslutar en sådan relation? Nu kan man ju som sagt inte avfärda en relation till ett bonusbarn eftersom de trots allt finns där och man måste respektera dem, men det är ju en annan femma.Nej, summa sumarum så tycker jag att var och en bestämmer över sin egen tid och hur man väljer att spendera den, det är upp till den enskilde. Du har ju inget ansvar gentemot detta barn (mer än respekt och acceptans men det där vet du ju redan så varför tjata), men det är tråkigt att folk ändå inte kan låta bli att läsa mellan rader och tro att du behandlar bonusen illa, bara för att du värnar om din tid. Sen tror jag att det är många som känner som du (och jag) men det är inte många som vågar stå för det, eftersom man har en tendens att jämt bli bannad för sina känslor.Njut av semestern TS!Kramar
    Väldigt intressant iakttagelse angående egoism.
    Så himla rätt *kramar om*

    Jag kommer njuta av smestern, första gången på flera år

    Learning by doing
  • Mittilvet
    LillaFågelBlå skrev 2009-06-30 14:20:59 följande:
    Men det är stor skillnad på att vara två partners med varsinna barn, och en "familj" där bara den ena har barn sedan tidigare.
    Du har rätt.
    Att jämföra utflugna barn med inga ifrån början är bara ogenomtänkt och en smula korkat faktiskt
  • Mittilvet

    Anonym (varför?) skrev 2009-06-30 20:44:12 följande:


    Fattar inte varför ni väljer män som har barn. Kan det vara så svårt att tycka om barn? Oavsett vilken mamma eller pappa barnet har bör de behandlas lika i familjen bonus som egen. Hatar ordet styvbarn låter så HEMSKT!
    Ja kära du, det kan vara svårt att tycka om vissa barn, precis som man inte tycker om vissa vuxna, det är väl inget konstigt med det?

    Min sambos bägge barn blir nästan behandlade lika, de är en familj.

    Jag hatar också ordet styv/plast/whateverbarn.

    Det finns egna barn och så finns det andras, förstår inte varför man behöver sätta ett ord som påtvingar någon form av "familj" när man inte är det.

    Jag kan sträcka mig till "bonus"barn, men det är ironiskt skrivet då jag inte ser det som en bonus men det blir lättare för folk att förstå på forum då det verkar vara svårigheter med att förstå innebörden av "min sambos barn sedan innan"
  • Mittilvet

    Anonym (varför?) skrev 2009-07-01 18:27:23 följande:


    Att det finns så många människor här ute som inte kan leva med andras barn och tycka om dom är för mig en gåta. Att inte TS man gör slut och hittar en tjej som gillar hans barn
    Tror inte det finns någon som gör det faktiskt.
    T.o.m bioföräldrarna har svårt för det.

    Dessutom finns det faktiskt de vuxna som är såpass vuxna att de inte låter ett barn styra allt och alla även ifall de är sällsynta.
  • Mittilvet

    Anonym (trött bonusmamma) skrev 2009-07-04 17:44:02 följande:


    Först vill jag säga att jag tycker att TS är modig som vågar stå för sina känslor och inte vara anonym! Önskar att jag vågade detsamma men vill inte riskera min relation, är väll feg. du gör HELT rätt med din semester! Som ett bonusbarn själv skrev typ: som bonus vill man hellre vara med sin pappa ifred än att bonusmamman ska vara med mot sin vilja. Själv har jag inte riktigt bestämt mig hur jag ska förhålla mig till min 4 åriga bonus som är extreeemt krävande, ouppfostrad, trotsig och bortskämd. Men det är inte barnets fel. Det reagerar HELT NATURLIGT! Det är den klassiska bio-förälder-fällan, kantad av skuldkänslor som gjort att barnet blivit såhär. Det är föräldrarnas fel! Nu har vi ett gemensamt barn och ett till påväg. Mina täta graviditeter och mammaledigheter har gjort att jag fått mer ansvör för bonus än jag velat. Ibland känns det som om pappan "tog mig" för att få avlastning på sina veckor och hjälp med sin krävande son. Hans x har frågat min sambo om inte bonus kan få slippa dagis på våra veckor, det e ju så synd om honom när han får gå på dagis, när han skulle kunna vara hemma med mig. jag är glad att jag vågade stå på mig och säga ifrån. Har nog att göra med minsta och min tunga mage.I två år i rad har jag dessutom varit hemma och tagit hand om bonus för att dagis är sommarstängt på våra veckor under min havandeskapsledighet! pappan var/är tvungen att jobba från morgon till kväll på grund av nytt jobb.Som vuxna i en familj bör man hjälpas åt och jag hoppas att han hade gjort likadant i mitt ställe.jag visste inte vad jag gav mig in på när jag träffade en man med barn varannan vecka, men nu vet jag. och nu är det försent att gå. För vi har gemensamma barn.Och jag älskar min sambo. och jag älskar att se bonus och mitt eget ligga och brottas på golvet och skratta av lycka syskon emellan. Men jag älskar inte bonus som mitt eget. Och han skulle aldrig älska mig som han älskar sin mor.Men en dag flyttar barnen och då får jag min sambo för mig själv myyyystills dess ska jag fortsätta att behandla barnen i familjen lika, försöka få in rutiner och regler och uppfostra alla barn med kärlek och omsorg. Och även försöka få pappan att inse att han förstör sitt barn genom att skämma bort det med presenter, godis och glass. Och att han förstör sitt barn om det alltid får vara uppe tills det däckar i soffan och slipper att borsta tänder och hjälpa till hemma.Men det är en kamp. Varje dag...
    *kramar om*

    Tråkigt att pappan "uttnyttjar" din existens

    Respektlöst är vad det är.

    Gällande dagis och att mamman tycker att det är synd om barnet som behöver gå dit, har hon själv barnet hemma från dagis?

    Jag tycker du är tuff som kämpar på och är stark som ser framåt även ifall det vissa dagar kan se väldigt mörkt ut...

    Visst kommer barnet till slut sluta komma till er och jag ser samma ljus i tunneln vilket håller kämparglöden vid liv.

    Tråkigt att pappan inte kan ta hand om sitt eget barn utan att lasta över sitt ansvar på andra, hade varit en annan sak ifall du hade erbjudit dig men nu låter det inte så.

    Men man får hitta sin balansgång och jag tror du känner vad du får och inte får tillåtelse från din sambo att förvänta dig.
    Jag drillade min sambo redan ifrån start att hans barn är hans barn och om det absolut inte går att lösa något problem gällande barnet utan min inblandning så ställer jag upp vilket har hänt ett par gånger men jag tror det går att räkna på fingrarna under de 4 år vi bott tillsammans min sambo och jag.

    Så jag är övertygad om att vill en förälder klara av sitt ansvar utan hjälp så går det.

    Hursomhelst, ha det så gott och lycka till med plutt i magen (som kanske inte känns så pluttig )
  • Mittilvet
    Venla skrev 2009-07-06 20:21:46 följande:
    Jag hoppas att du är unik, men tyvärr så verkar det inte så..... Alla barn är mer eller mindre jobbiga. Ditt eget kommer också att få tjatbehov av "mamma, mamma jag vill inte... mamma, mamma nu leder jag, mamma nej jag vill inte vara två osv. Kommer du då också att få flipp?
    Jag förstår att du tror att jag är dum i huvudet.

    Det måste vara anledningen till att du tror att jag inte har den GEDIGNA kunskapen om barn som jag kallar normalkunskap, men du verkar ha nån fil.kand. i ämnet?

    Jag vet väl hur de flesta barn är, jag har faktiskt träffat flera stycken och hör nu, varit ett själv.
    Ja just det, jag jobbade en termin på en skola för barn med svårigheter också.

    Jag vet att min sambos barn kan vara rent överjävlig, hans normaltillstånd är som en sur och tvär normalunge, vi har haft det barnet hos oss varannan vecka i över 4 år och har erfarenhet av att ha "semester" med dem.

    Men du verkar veta bättre?

    *skakar på huvudet*
  • Mittilvet
    LindaJohansson81 skrev 2009-07-25 09:27:34 följande:
    Gud vad bra att du låter dem semestra ensamma! Enbart positivt för bonus!För din man med för den delen.
    Det är positivt för mig, därav mitt val.

    Sedan är det väl bara ett plus i kanten kanske för ungen, vad vet jag.
    Sambon saknar mig men han får finna sig i sin situation
  • Mittilvet
    LindaJohansson81 skrev 2009-07-25 14:34:51 följande:
    ÄNNU positivare för din bonus och din man skulle jag tippa.
    Kanske, med det är inte det som är min fokus men jag vet var du står gumman, du behöver inte hävda dig mer
  • Mittilvet
    ica skrev 2009-07-25 14:37:55 följande:
    Framkallar pojken det värsta hos din sambo förstår jag dig till fullo. Det låter som om han behöver jobba med sig själv som pappa.
    Han gör det han kan men visst behövs det en massa jobb.
    Från allas håll men framför allt för honom då det är han som skapar problemet med sitt sätt.
  • Mittilvet

    Anonym (fembarnsmamma) skrev 2009-07-25 14:38:52 följande:


    Hoppas du aldrig skaffar egna barn, för du verkar ju inte tåla dem! (tro inte att det skulle vara annorlunda med ett eget).
    Har barn och jag tål inte vissa, helt klart.
    Precis som jag inte tål vissa vuxna, precis som alla andra.
  • Mittilvet

    Trollet Ludenben skrev 2009-07-25 18:27:48 följande:


    Nog snarare du som får finna dig i situationen. Han har ett barn du inte tål och då väljer du att jobba.
    Jag har fortfarande lika lång semester, ser inte problemet, lägger den bara inte när han är med sin pappa så jag "finner mig inte i nån situation"
  • Mittilvet
    krabban skrev 2009-07-25 18:30:40 följande:
    Stackars barn! Inte undra på att många barn /ungdomar börjar med brott å droger!Fy Faaaan!
    Så han kommer börja knarka och stjälaför att jag inte har semester samtidigt som han är med sin pappa?

    Tack för att du tror att jag är så inflytelserik i världen

    *garvar ihjäääääääääääääl mig*
  • Mittilvet

    Anonym (ML-X) skrev 2009-07-25 20:32:14 följande:


    TS, Om du inte vill ha med barn att göra, va gör du då i ett förhållande där det finns barn?? Vet din gubbe om att du tycker såhär om barnet? Om inte så är du en väldigt hemsk person som berättar för hela sverige, men inte för din gubbe.Gör rätt för dig OCH för gubben+barnet!
    Låter som du inte varken har erfarenhet eller förmåga att se utanför ditt eget liv så jag väljer att inte ge dig några svar eftersom du ändå inte kommer ha någonsomhelst vilja att gå in på detaljer
  • Mittilvet
    Tummen upp! Bitter attityd. Du visste att barnet fanns och om du har så mycket emot barn får du byta sambo. usch om mina barn fick en sån "bonus"mamma. tillräckligt jobbigt för barnen att föräldrarna skiljs. nu måste barnet dessutom komma hem till pappa och en kvinna som inte vill ha honom där! STACKARS BARN!
    Ja, det är synd om honom.
    Kan inte vara lätt att vara honom.
    Tur att jag inte är det.

    Synd att det finns så många föräldrar som inte tar sitt ansvar och håller ihop med den som de förökar sig med, tänk vad mycket problem de skapar.
    Inte särskilt ansvarsfullt, tur att jag inte har den lasten på mina axlar
  • Mittilvet

    Anonym (Usch) skrev 2009-07-25 22:45:43 följande:


    Även jag har varit utomlands 2 ggr med min man barn. Jag gör aldrig mer om det .Det var de värsta semestrarna i mitt liv. Vill han åka får han åka själv med alla barnen. Jag har inte semester för att höra gnäll om godis hit och dit och hur mycket godis jag får hos mamma.
    ...en med erfarenhet, trevligt att du hittade till tråden
    Mindre trevligt att man drabbas av erfarenheten dock, men tur i oturen så har vi lärt oss något och det är bra.

    En semester är semester och den är för kort för att slösas bort
  • Mittilvet
    LindaJohansson81 skrev 2009-07-26 09:01:49 följande:
    Ja, där håller jag med. Bioföräldrarna kan ta sitt ansvar och bara släppa in människor i deras barns liv som är positiva, dvs bort med respektive som inte tycker om /respekterar barnen.
    ...fast om inte ens föräldrarna kan tänka sig att bo med barnet heltid, hur kan man då sätta kravet på en som inte ens är släkt med barnet att t.o.m spendera sin semester med denne
Svar på tråden Ingen semester med "bonus"barnet