förlossning/snart ska h*n ut?!

Jag har 28 dagar kvar. Detta är min första graviditet. Jag var så himla rädd för flera år sedan men nu som äldre och gravid förstår jag inte varför jag helt har släppt rädslan och väljer istället att ta det som det kommer. Jag försöker att inte tänka på förlossningen som något hemskt, även om jag vet att det innebär mkt smärta. Jag har varit med om tre förlossningar där jag varit med på (och vittnat). Den första förlossningen var jag med på redan som 16-åring. Som tonåring har det varit ett skräckscenario att ens drömma om sig själv som gravid (vilket jag har gjort flera gånger).

Jag vet inte hur jag kommer att känna ju närmare man kommer förlossningen, men man längtar ju samtidigt så mkt till att det ska vara över och att man ska få hålla sitt barn i sin famn. Det kanske är det som gör att man ändå kan välja bort rädslan. Har sett hur och hört hur förlossningsrädda har klarat sig igenom en förlossning iaf så ibland tror jag att man bara inbillar sig att det ska bli svårare än vad det bli i själva verket.

Frågan är väl lite vad som hände dig, TS, vid din första förlossning eftersom du upplevde den som så hemsk?