Korkad sambo

Varför inte se positivt på att din sambo faktiskt tar initiativ till att gört något med barnen (och ge dig en chans att verkligen få egen tid) istället för att sitta och spela wow (vilket uppenbarligen är ett stort problem för väldigt många här på fl)...?

Du ser på det ur fel vinkel.

Din sambo håller troligtvis dessutom på att lära sitt barn att låta alla få vara med och det är väl en bra sak att lära sig.

Apprentice Moraltant *back in action*

Pormoicheia

Äldre 30 Jun 22:38

#128

Mittilvet skrev 2009-06-30 22:34:00 följande:

För att hans existens och sätt att vara är så långt ifrån det jag vill ha.Kortfattat.

Livet är inte rättvist.

Acceptera läget, avsluta eländet eller gör vad du kan för att göra det bättre.

Vilka andra val finns?

Apprentice Moraltant *back in action*

Pormoicheia

Äldre 30 Jun 22:46

#132

Mittilvet skrev 2009-06-30 22:39:13 följande:

Din tanke är rätt gällande att alla ska vara med, dessvärre är det en självklarhet redan att barnet är den som bestämmer.Att sambon tillåter det gör mig en smula illamående ärligt talat, därav min åsikt att han kan vara korkad.Men det är fortfarande vuxna som kommer överens och barn följer med, inte tvärtom.Sedan har självklart barn rätt till önskemål som då och då ska uppfyllas, men att det är en vana ist för undantag är fel anser jag.Jag vet dessvärre inte vad WOW innebär.

wow betyder world of warcraft och är ett online rollspel många manliga sambos verkar fylla ut livet med (istället för att spendera tiden med familjen och avlasta mödrarna till sina barn).

I övrigt.
Är du säker på att det var barnet som faktiskt kom med förslaget från första början?
Bara för att det var barnet som frågade ute på parkeringen betyder ju inte det nödvändigtvis att det var h*n som kom på att de skulle åka och bada...

Apprentice Moraltant *back in action*

Pormoicheia

Äldre 30 Jun 22:49

#135

Mittilvet skrev 2009-06-30 22:42:19 följande:

Jag kommer göra min situation bättre genom att få min sambo att förstå att jag och han är de som är vuxna och att barn är barn.Jag kommer aldrig tillåta att mitt barn bestämmer över mig, vad skulle det göra mig till för mamma?Man är vuxen då man skaffar barn (de flesta iaf inkl. mig om nu nån fyndig ska göra sig rolig) och man är den som uppfostrar, inte tvärtom.Barn skaffar inte vuxna som de ska uppfostra.Och min sambo kommer föja min linje gällande vårat barn så han inte skapar ett monster till

Jag tycker faktiskt att du har helt fel.

Jag har vuxit otroligt mycket i samband med min mammaroll och mina barn har lärt mig jättemycket, ja jag skulle nog t.o.m. kunna säga att de "uppfostrat" mig till en bra/bättre mamma och gör det fortfarande dagligen.

Jag tror att en bra förälder bör vara flexibel och kunna tillåta barn att få ta den plats de behöver och i vissa fall kan det faktiskt betyda att man låter barnen få bestämma lite.
Givetvis vet vuxna oftast bättre. Men vuxna vet faktiskt inte alltid bäst!

Man slutar inte vara mamma eller vuxen bara för att man släpper lite på tyglarna.
Ibland är det nog t.o.m. det som krävs.

Apprentice Moraltant *back in action*

Pormoicheia

Äldre 30 Jun 23:09

#143

Mittilvet skrev 2009-06-30 22:54:34 följande:

Han föreslog och min sambo godkände hans önskemål även ifall det innebar att vårat barn fick helt stå tillbaka.De kom hem NU f.ö, bra tid för en 16-månaders att lägga sig på.Han hade heller inte fått mat eller bytt blöja efter att ha bajsat eftersom sambon hellre fokuserade på att ta med handduk till sitt mer prioriterade barn än mat, blöja och läggningstid för ett barn i koltåldern.Hur WOW kom in i bilden vet jag inte?Trodde det var relevant och inte hade med onlinespelet att göra men hursomhelst, jag tycker inte om att allt ska kretsa runt det barnet bara för att ahn existerar.Jag existerar också. Och våran 16-månaders. Och våran hund som brutit tassen men som ändå snällt fick stappla sig iväg på tre ben bara för att barnet ville iväg.Tråden handlar om att jag tycker att min sambo är korkad som bortser helt ifrån mig barna för att barnet är här, där är problemet just nu.Att jag inte tycker om det barnet är en annan sak, det finns en uppsjö andra trådar vi alla kan diskutera mina känslor för honom.Nu handlar det om min sambos övertramp att inte låta mig få ett ord i planering gällande min familj.Men istort sett (finns undantag och ni vet vilka ni är) alla ni som läser kommer HELT bortse ifrån detta och bara låsa er fast vid det stackars srackars lilla oskyldiga barnet istället för att problemet ligger i att jag känner mig obetydlig och osynlig.Patetiskt.

Ok, han missade blöjor och sånt, om han inte har fått in vanan att ta med allt som behövs så hjälp honom få in den.

Anledningen att wow kom in i bilden var mest en jämförelse jag gjorde.
Din sambon visar lite engagemang i sina barn (även om han uppenbarligen missat några saker) istället för att göra som många andra fl-medlemmars sambos och sitta framför wow och lämna både barn och hushåll åt sina troligtvis trötta och stressade sambos.

Att du känner dig osynlig är inte bra och det är det väl isåfall inte heller att din sambo lägger så stor del av sin energi på sin förstfödda att du känner din undanknuffad. Men å andra sidan.
Varför ska din sambo klappa dig på huvudet när du självmant drar dig undan?
Det är iaf det intrycket jag får.
Du får erbjudande att följa med men säger nej för att orden kommit ur fel mun.
Du håller dig hemifrån och drar dig undan med ditt biologiska barn när bonusen är där (enligt inrtycket jag fått av andra trådars diskussioner).
Om du inte visar intresse i att vara en "enhetlig familj", varför ska din sambo visa det intresset de veckor du själv drar dig undan?

En maktkamp i att få den andra att ta initiativ slutar väldigt ofta illa.

Apprentice Moraltant *back in action*

Pormoicheia

Äldre 30 Jun 23:15

#145

Mittilvet skrev 2009-06-30 22:57:51 följande:

Bestämma "lite" finns inte här de veckor barnet är här, därav min frustration.Det är första dagen för hans vecka idag och den börjar precis som vanligt.Han och min sambó bestämmer och jag får rätta mig efter det.

De har ju tid att ta igen.

Du och ditt barn har honom dygnet runt alla dagar varje vecka.
Bonusbarnet och pappan har bara varandra varannan vecka och måste ju av den anledningen ta ut "kompensering" för den tid de missar.

Skulle du själv inte vilja umgås mer ordentligt med dem du inte träffade tillräckligt ofta?

Sen så kan det ju faktiskt vara så enkelt att din sambo vill kompensera för den tid han inte finns där för sonen och det är helt normalt.

Du får försöka hitta något annat att fördriva tiden med medan han är med sitt äldre barn helt enkelt.

Apprentice Moraltant *back in action*

Pormoicheia

Äldre 30 Jun 23:36

#159

Mittilvet skrev 2009-06-30 23:21:24 följande:

Du är lite väl ödmjuk... "inte fått in vanan"???Han har varit pappaledig och barnet är 16 månader, det är inget nytt att barnet behöver blöjor, mat och sova i rimlig tid.Men allt sådant försvinner bara för att de tandra barnet kommer hit.Och det handlar inte att det kom ifrån fel mun utan det borde varit jag och sambon som kom överens först och sedan hade det bara varit kul ifall barnet "frågat", jag sätter det inom citationstecken eftersom det redan då hade varit en överenskommelse vuxna emellan.Jag drog mig undan för att jag vill inte känna mig som en svans, förstår du hur jag menar?Jag tycker inte att det är okej och jag förväntar mig respekt ifrån min sambo, precis som jag respekterar han och hans egenheter och laster i det stora hela.Jag skulle aldrig låta min sambo bli en svans i mitt liv, varför skulle jag vilja bo med en svans?Jag vill vara vuxen med honom och göra så vi båda känner oss delaktiga i familjen.Jag i min och han i sin.Om han säger att något känns fel så löser vi det gemensamt och jag lägger ingen värdering i utifrån mig hur han känner utan får först och främst utgå ifrån hans känslor och sedan försöka bena ut det successivt.Jag tycker inte att jag har omänskliga krav.Respekt och prio på vuxna, barn kommer på prio två för om inte de vuxna drar jämt mår inte heller barn bra.Och ja, det gäller mitt egna barn också.

Ja ok, ja han var kanske så glad över att äntligen få träffa sitt äldre barn igen att han glömde...Vem vet.

"Jag vill vara vuxen med honom och göra så vi båda känner oss delaktiga i familjen.
Jag i min och han i sin."

Du vill att ni ska kunna vara vuxna och känna er delaktiga i familjen, men i era egna familjer...

Ekvationen går inte ihop.

Ni kommer inte att kunna få en gemensam fungerande familjekontallation sålänge du ser det som att ni har olika familjer på det viset.

Jag flrstår att du tycker att det är jobbigt att världen "kretsar" kring någon "utomstående" varannan vecka, men samtidigt så måste ju vardagen anpassas lite efter bonusen också under pappaveckorna.
Men samtidigt så verkar du kräva att det mesta ska kretsa kring ditt egna barn.
Jag kan väl ha läst in mer än nödvändigt i dina inlägg dock.

Jag tror att jag förstår hur du menar även om jag långt ifrån delar din värdering när det kommer till bonusbarn.
Men det finns nog ärligt talat inte mycket att göra åt detta mer än att du pratar med din sambo om hur du känne och hoppas på det bästa.

Apprentice Moraltant *back in action*

Korkad sambo

INNEHÅLL