Korkad sambo

Du stavade fel.

Du menar inse, inte anse.

Anonym (5) skrev 2009-06-30 21:50:27 följande:

Ja, sannerligen behöver han terapi.
Men BUP orkar inte och jag förstår dem.

Härligt med kreativa svar *eloge*

Jag vet att jag kommer klara mig, ser ljuset i tunneln även ifall det är långt borta.

Jag kommer fortsätt sträva efter att vuxna kommer överens, jag bestämmer inte över min sambos huvud och jag förväntar mig samma respekt tillbaka gällande beslut som rör min familj.

Ingen omänsklig strävan

Tack för ditt inlägg

Han är 10.

Och hata är nog at ta i tror jag, iaf vardagligt.

För att hans existens och sätt att vara är så långt ifrån det jag vill ha.

Kortfattat.

Din tanke är rätt gällande att alla ska vara med, dessvärre är det en självklarhet redan att barnet är den som bestämmer.
Att sambon tillåter det gör mig en smula illamående ärligt talat, därav min åsikt att han kan vara korkad.

Men det är fortfarande vuxna som kommer överens och barn följer med, inte tvärtom.
Sedan har självklart barn rätt till önskemål som då och då ska uppfyllas, men att det är en vana ist för undantag är fel anser jag.

Jag vet dessvärre inte vad WOW innebär.

Jag kommer göra min situation bättre genom att få min sambo att förstå att jag och han är de som är vuxna och att barn är barn.

Jag kommer aldrig tillåta att mitt barn bestämmer över mig, vad skulle det göra mig till för mamma?
Man är vuxen då man skaffar barn (de flesta iaf inkl. mig om nu nån fyndig ska göra sig rolig) och man är den som uppfostrar, inte tvärtom.
Barn skaffar inte vuxna som de ska uppfostra.

Och min sambo kommer föja min linje gällande vårat barn så han inte skapar ett monster till

Han föreslog och min sambo godkände hans önskemål även ifall det innebar att vårat barn fick helt stå tillbaka.
De kom hem NU f.ö, bra tid för en 16-månaders att lägga sig på.
Han hade heller inte fått mat eller bytt blöja efter att ha bajsat eftersom sambon hellre fokuserade på att ta med handduk till sitt mer prioriterade barn än mat, blöja och läggningstid för ett barn i koltåldern.

Hur WOW kom in i bilden vet jag inte?
Trodde det var relevant och inte hade med onlinespelet att göra men hursomhelst, jag tycker inte om att allt ska kretsa runt det barnet bara för att ahn existerar.

Jag existerar också. Och våran 16-månaders. Och våran hund som brutit tassen men som ändå snällt fick stappla sig iväg på tre ben bara för att barnet ville iväg.

Tråden handlar om att jag tycker att min sambo är korkad som bortser helt ifrån mig barna för att barnet är här, där är problemet just nu.
Att jag inte tycker om det barnet är en annan sak, det finns en uppsjö andra trådar vi alla kan diskutera mina känslor för honom.
Nu handlar det om min sambos övertramp att inte låta mig få ett ord i planering gällande min familj.

Men istort sett (finns undantag och ni vet vilka ni är) alla ni som läser kommer HELT bortse ifrån detta och bara låsa er fast vid det stackars srackars lilla oskyldiga barnet istället för att problemet ligger i att jag känner mig obetydlig och osynlig.

Patetiskt.

Bestämma "lite" finns inte här de veckor barnet är här, därav min frustration.
Det är första dagen för hans vecka idag och den börjar precis som vanligt.
Han och min sambó bestämmer och jag får rätta mig efter det.

Pajkastning... Ja, det kommer man långt med.
Läste du det andra jag skrev eller är du bara lika besatt att leta fel som de flesta andra?