• Miola

    Fler gravida som kämpar för planerad igångsättning?

    Min dotter föddes på 4,5 timmar från första lilla känningen i magen. Den gången hann vi vara inne på förlossningen ca två timmar, var fullt öppen när jag kom in och hon föddes på två krystvärkar. Oerhört snabbt för en förstagångsfödsel.

    Nu läser jag överallt att andra barnet näst intill alltid går mycket fortare. Idag har vi flyttat och bor ca 45 min från närmaste förlossning, sambon jobbar 45 min bort och vi har som sagt en dotter som måste lämnas någonstans. Till saken hör också att vi inte har några släktingar i närheten och våra närmaste vänner, som brukar vara dem vi lämnar till i nödfall, väntar barn dagen efter oss och är alltså inte att lita på.

    Min största rädsla är att förlossningen ska starta när jag är hemma ensam med dottern och att jag ska föda ensam i hallen med henne som åskådare. En ännu större rädsla som följer på det är om det blir några komplikationer och ingen vårdpersonal finns i närheten.

    Allt detta gör att jag önskar få en planerad igångsättning. Finns det fler i samma sits som mig eller som vill ha en igångsättning av andra anledningar? Hoppas att vi kan finna stöttning i varandra för att få igenom detta, som inte verkar vara sååå populärt hos barnmorskorna.

  • Svar på tråden Fler gravida som kämpar för planerad igångsättning?
  • mia 82

    Jag är inte i samma situation, men jag förstår barnmorskornas inställning. Jag blev igångsatt med sonen pga misstänkt havandeskapsförgiftning och det är inget som jag vill uppleva igen. Vet inte hur jag ska våga skaffa fler barn efter dem förlossningen.

  • SmileyMalin

    mia 82 skrev 2009-07-03 22:53:05 följande:


    Jag är inte i samma situation, men jag förstår barnmorskornas inställning. Jag blev igångsatt med sonen pga misstänkt havandeskapsförgiftning och det är inget som jag vill uppleva igen. Vet inte hur jag ska våga skaffa fler barn efter dem förlossningen.
    jag blev inte igångsatt och det tog ändå över två år innan jag vågade bli gravid igen enbart pga förlossningrädsla.... Så en tuff förlossning behöver ju inte alls bero på igångsättning...

    TS. jag ska till läkaren om ca 1 månad och hoppas då på att kunna bli lovad en igångsättning.... är livrädd efter min förra förlossning och det känns som att en igångsättning är helt avgörande för om jag ska våga föda igen... Börjar även bli nervös att det är en gigant i magen!
    Hade pytteliten mage med dottern och hon vägde ändå 3810.
    Den här gången har jag plötsligt en superstor mage så vågar knappt tänka i´mig hur stor bebis som får plats därinne
  • mia 82

    Det är klart att man kan ha en tuff förlossning ändå, men i mitt fall svor barnmorskan ganska duktigt över läkaren som beslutade om igångsättning istället för att lägga in mig för observation så det var i alla fall hennes uppfattning att det var därför jag hade det så jobbigt. Värkarna kan kännas värre eftersom de kommer så plötsligt att man inte hinner vänja sig och det är inte säkert att det kommer igång som det ska ändå. Jag var öppen 2-3 cm när jag blev igångsatt så läkaren tyckte att jag var redo. Efter ett dygn orkade jag inte mer så det blev akut snitt, då hade i och för sig EDAn gått ur flera gånger vilket såklart inte berodde på att jag blev igångsatt. Jag kräktes av smärta varje gång EDAn slutade fungera. Trots att jag fick en infektion och hade väldigt ont efter snittet funderar jag på om det inte är bättre med planerat snitt nästa gång, skulle i alla fall välja det framför igångsättning. Tror att infektionen berodde på den långdragna förlossningen innan snittet, jag började få feber innan snittet och hade hög feber direkt efter. Det var nog helt enkelt så att kroppen inte orkade mer. Det är klart att det kan bli så även om man inte blir igångsatt, men jag är övertygad om att risken är större om man blir det. Det var samma läkare som beslutade om snitt och igångsättning, när hon beslutade om snittet sa hon att en igångsättning inte alltid fungerar som man har tänkt sig även om man bedöms vara redo för att sättas igång.

  • Miola

    mia 82 skrev 2009-07-03 22:53:05 följande:


    Jag är inte i samma situation, men jag förstår barnmorskornas inställning. Jag blev igångsatt med sonen pga misstänkt havandeskapsförgiftning och det är inget som jag vill uppleva igen. Vet inte hur jag ska våga skaffa fler barn efter dem förlossningen.
    Jag har förstått att det är många som upplever en igångsättning som väldigt jobbig. Men om alternativet är att inte hinna in och att det ev. blir komplikationer så känns valet ganska lätt. Vad var det som gjorde att din förlossning blev så jobbig?
    SmileyMalin skrev 2009-07-04 08:13:37 följande:
    mia 82 skrev 2009-07-03 22:53:05 följande: jag blev inte igångsatt och det tog ändå över två år innan jag vågade bli gravid igen enbart pga förlossningrädsla.... Så en tuff förlossning behöver ju inte alls bero på igångsättning... TS. jag ska till läkaren om ca 1 månad och hoppas då på att kunna bli lovad en igångsättning.... är livrädd efter min förra förlossning och det känns som att en igångsättning är helt avgörande för om jag ska våga föda igen... Börjar även bli nervös att det är en gigant i magen! Hade pytteliten mage med dottern och hon vägde ändå 3810. Den här gången har jag plötsligt en superstor mage så vågar knappt tänka i´mig hur stor bebis som får plats därinne
    Vilken vecka är du i nu? Och hur har förfarandet gått för dig för att du ska få träffa en läkare? Är det läkarna som beviljar igångsättning eller hur går det till? Håller tummarna för att det ska gå bra för dig.
  • Miola

    mia 82 skrev 2009-07-04 12:03:33 följande:


    Det är klart att man kan ha en tuff förlossning ändå, men i mitt fall svor barnmorskan ganska duktigt över läkaren som beslutade om igångsättning istället för att lägga in mig för observation så det var i alla fall hennes uppfattning att det var därför jag hade det så jobbigt. Värkarna kan kännas värre eftersom de kommer så plötsligt att man inte hinner vänja sig och det är inte säkert att det kommer igång som det ska ändå. Jag var öppen 2-3 cm när jag blev igångsatt så läkaren tyckte att jag var redo. Efter ett dygn orkade jag inte mer så det blev akut snitt, då hade i och för sig EDAn gått ur flera gånger vilket såklart inte berodde på att jag blev igångsatt. Jag kräktes av smärta varje gång EDAn slutade fungera. Trots att jag fick en infektion och hade väldigt ont efter snittet funderar jag på om det inte är bättre med planerat snitt nästa gång, skulle i alla fall välja det framför igångsättning. Tror att infektionen berodde på den långdragna förlossningen innan snittet, jag började få feber innan snittet och hade hög feber direkt efter. Det var nog helt enkelt så att kroppen inte orkade mer. Det är klart att det kan bli så även om man inte blir igångsatt, men jag är övertygad om att risken är större om man blir det. Det var samma läkare som beslutade om snitt och igångsättning, när hon beslutade om snittet sa hon att en igångsättning inte alltid fungerar som man har tänkt sig även om man bedöms vara redo för att sättas igång.
    Förlåt min förra fråga... läste inte färdigt. Jag förstår att det måste varit en fruktansvärt jobbig upplevelse. Hoppas resultatet var värt det
  • mia 82
    Förlåt min förra fråga... läste inte färdigt. Jag förstår att det måste varit en fruktansvärt jobbig upplevelse. Hoppas resultatet var värt det
    Resultatet var helt klart värt det! Det jobbigaste var att jag inte kunde ta hand om sonen själv på ganska lång tid, det tog flera dagar innan jag ens kunde gå på toaletten utan hjälp. Först nio timmar efter snittet fick jag komma till avdelningen där mannen och sonen var (specialistmödravården), trots att jag var vaken under snittet. Jag tyckte att personalen på sjukhuset var konstiga eftersom de lärde mannen att ge sonen ersättning i kopp, amning var det inte ens tal om innan jag själv frågade när jag kunde börja amma. Jag hade ju hört att de är så på om att man ska amma så jag förstod ingenting, nu i efterhand har jag förstått att jag helt inte var tillräckligt pigg.
  • mia 82

    Miolina: I ditt fall kan jag förstå att du vill bli igångsatt, jag menade bara att jag förstår varför barnmorskorna rent allmänt har den inställningen till igångsättningar.

  • SmileyMalin
    Miola skrev 2009-07-04 23:52:34 följande:
    mia 82 skrev 2009-07-03 22:53:05 följande:Vilken vecka är du i nu? Och hur har förfarandet gått för dig för att du ska få träffa en läkare? Är det läkarna som beviljar igångsättning eller hur går det till? Håller tummarna för att det ska gå bra för dig.
    är i v28 nu.
    Har gått uppe på NIKE-mottagningen (för förlossningsrädda) sedan jag blev gravid. Fick gå dit och prata av mig efter förra förlossningen och eftersom jag då var fast besluten att aldrig mer föda vaginalt så blev jag skickad dit direkt när jag tillslut ändå bestämde mig för ett barn till och blivit gravid igen.
    Turligt nog så råkar hon som jag går hos även vara typ överläkare på förlossningen eller något liknande. Så jag hoppas på att hon skulle kunna godkänna en igångsättning.
    Ska dit om ganska exakt 4 veckor!
  • Ledilnaan

    Min barnmorska föreslog igångsättning för mig, eftersom förra förlossningen gick så fort, och då var den en igångsättning (min andra förlossning, första startade normalt).
    Men jag har tackat nej till igångsättning, för igångsättningen med barn nummer två var en hemsk förlossning med massa pinvärkar innan det bara small till och sonen kom ut.

    Men jag tycker ändå att du TS ska få en igångsättning, för det kan gå så otroligt fort denna gång.
    Jag och min barnmorska bestämde att om jag haft värkar i ca 20 min så ska vi åka in, ifall ifall.

Svar på tråden Fler gravida som kämpar för planerad igångsättning?