Var passar en Playboytatuering in?

Klippt från wikipedia, I presume? Allvarligt talat, svenska wikipedia är ingen bra källa för att tala om för andra vad något "står för".

Hahaha.
En sökmotor är beroende av de sidor den indexerar.
Att något står på internet betyder inte att det är sant.

Nej, det påstår jag inte att det är. Fakta är fakta - till exempel att Playboy började ges ut det-och-det året av Hugh Hefner. Värdeyttringar - som att Playboy innehåller "högkvalitativa" artiklar och skönlitteratur - är inte fakta (vad som är "kvalitativt" eller inte beror på vem du frågar). Och vad något symboliserar är ytterligare en annan grej. Visst står det för företaget - det är ju en logga - men vad står företaget för? Och vad står företaget för i andras ögon, i andra kontexter? Med filmen Supersize me blev McDonaldsloggan lika med fetma och onyttighet, till exempel, och det är knappast vad företaget McDonalds vill förknippas med. För att nämna ett exempel.

Sen måste jag faktiskt påpeka att det inte är säkert att det stämmer för att det är "ren fakta" - det kan vara helt taget ur luften och framställt som "rent fakta".

Och nej, jag är inte ett dugg avundsjuk.

Jag tror inte att det är särskilt många som tycker att det är "provocerande" eller "känsligt". Däremot tror jag att en hel del människor får vissa associationer av Playboyloggan; och det är ju för tusan hela poängen med att ha en logga. Därför tycker man att det är dålig smak att tatuera sig med en logga. Och som man bara kan konstatera, smaken är som baken och har knappast med varken självförtroende eller säkerhet eller brist därpå att göra.

"Jag tycker att det är fult och trashigt att tatuera in KUK på kroppen."
"Äsch, du är bara avundsjuk, har dåligt självförtroende och är osäker!"

Jättelogiskt.

Kan förtydliga: ger blanka fan i vad folk väljer att pränta in på sin kropp. Men jag förbehåller mig rätten att tycka att det är dålig smak, precis som jag tycker att det är dålig smak med ceriserosa träningskläder i latex, möbler som består av krom och glas, gilla Sven-Ingvars eller klippa sig i hockeyfrilla. Jag är fullständigt nöjd med mig själv för det, har inga direkta kroppsnojor, gott självförtroende och grundmurad självkänsla.

Det finns ju gott om tidningar som riktar sig till män (eller såväl män som kvinnor, beroende på intresse) som inte baserar sin främsta popularitet på utvikningsbrudar.