Slutat att hoppas

BIM på torsdag. Jag tror knappast det gått vägen denna gången heller... Har slutat att hoppas. Ska nog sluta sitta här på FL också där jag blir överöst med graviditetssnack, BF hit och alla trådar om barn...

Vi har börjat ge upp. Provat allt. Provrör nästa och det gruvar jag mig för. Kanske är det inte menat för oss att ha ungar?

Någon fler som börjat tappa stinget? Jag är jättenere.

Johans Pillerill

Äldre 27 Jul 23:52

#3

Pimpinellan skrev 2009-07-21 15:26:36 följande:

Om jag fortfarade kan hoppas eft er tre år och 5 IVF:er varav bara två gått till insättning så kan _du_ hoppas fortfarande! Till slut får de allra flesta barn på nåt sätt. IVF är ett utmärt sätt och inget att gruva sig för ifall det behövs. Ge inte upp,men kanske ta paus från F.l en tid?

Ja, det är väl bara att fortsätta hoppas. Vi blev med hus nu istället för barn denna månad, så det blev iaf nåt :)

Har inte varit inne på FL sen den dagen jag skrev inlägget och det är faktiskt ganska skönt emellanåt att koppla bort tankarna på barn och "familjeliv" (dock anser jag oss vara familj även utan barn!). Men man trillar ändå tillbaka hit nu när man inte har något annat för sig... Finns ju fler i samma sits att prata lite med. Det är ganska skönt.

Johans Pillerill

Äldre 28 Jul 12:44

#5

nevadita skrev 2009-07-28 12:20:50 följande:

Hej TS,grattis till huset Och man behöver inte hålla sig ifrån familjeliv, bara välja vilka trådar man vill hänga i med lite mer omsorg Jag är gravid efter vår tredje IVF men hänger mest kvar i svårt att få barn och IVFrelaterade gravidtrådar. Känns som man inte riktigt hör hemma bland "de vanliga". Det stöd jag fått genom hela vår kamp för att bli gravid, och får även nu, motsvarar ingenting jag varit med om. Vänner IRL i all ära, men att hitta människor med liknande erfarenheter är guld värt.VARMT lycka till!

Tack :)

Vi har nu beslutat oss för att "söka hjälp" efter alla semestrar... Provrörsbarn nästa!

Sambon är inte jätteglad för detta dock. "I'm a MAAAAN, and men makes BABIES" (/Scrubs) . Han skäms för att gå till kliniken... Men men :) Han är iaf man nog att erkänna att vi inte kan själva och har bestämt sig för att våga! Jag är så stolt! Har era män accepterat detta bättre eller är det fler som fått trösta sina kärasten?

Johans Pillerill

Äldre 29 Jul 10:13

#8

SIN74 skrev 2009-07-28 16:06:36 följande:

Kul att höra att ni tar steget vidare, jag önkar er all lycka till!!Min man var jättenervös. Han ville inte ha "felet", han tyckte det syntes över hela sjukhuset att han skulle lämna prov men efter ett tag kom han in i det. Vi kom varandra verkligen nära på så vis.

Lite så min gubbe beskriver det... Som om hela världen såg ner på honom och alla visste att han skulle testas.

Fått en tid för samtal nu inför framtiden. Blir öresundskliniken. Ingen aning vad man ska säga på ett sånt samtal... Men det löser sig nog. Har en rädsla att det är lite som när man ska adoptera. Kollar de om man blir bra föräldrar innan man får provrörs? Inte för jag tror att vi har några problem att ta oss igenom en sådan test men ändå... Det skrämmer mig. Tanken på att någon annan ska bestämma hurvida jag ska få barn eller inte...

Johans Pillerill

Äldre 29 Jul 10:15

#9

nevadita skrev 2009-07-28 13:01:03 följande:

Min sambo var inte delaktig på samma sätt som jag tyckte jag, det tog tid. Visst, han lämnade sina prover och var med när han var tvungen men det dröjde innan vi öht pratade om det hela. Så jag är skitgla' för Familjeliv, hade inte pallat allt själv Sambon började nog inte fatta hur dåligt jag mådde förrän i vintras nångång.Nu kan jag säga att vi har kommit varandra mycket närmare och det känns toppen Sen att vi inte riktgit fattar att vi ska ha en bebis i november, det är en annan femma.LYCKA TILL med er IVFresa!

Killar verkar verkligen känsligare än oss gällande detta...

Grattis till erat lyckande iaf! Hoppas du får ett behagligt och bra slut på din grav. och att ert barn blir det vackraste på jorden!

Johans Pillerill

Äldre 9 Aug 18:58

#12

:)
Tack för snabba och bra svar hörni!

Ska dit på onsdag. Känner mig betydligt lugnare nu eftersom de inte ska "döma" mig... Men kan inte påstå att jag inte är nervös!

Skulle vi nu behöva den lite tyngre hjälpen (IVF) så är det ju egentligen bara att bita ihop :) Det här är ju något vi verkligen vill... Tänk sen bara hur härliga föräldrar man blir som fått kämpa lite... Inga hoppsan-barn här inte! De är verkligen önskade och efterlängtade...

Johans Pillerill

Äldre 9 Aug 23:28

#15

nevadita skrev 2009-08-09 22:46:00 följande:

Lycka till på onsdag! De är superbra på Öresundskliniken, helt underbar personal. Kom in och berätta sen hur det var

Det ska jag absolut göra!

Johans Pillerill

Äldre 9 Aug 23:30

#16

LillaBoo skrev 2009-08-09 23:02:16 följande:

Samma sak här ? maken hade också lite svårare att acceptera att vi behövde söka hjälp än jag. Fast jag ska ju inte säga att det är helt lätt att acceptera för mig heller ? jag menar, det känns ju lite orättvist på nåt vis, varför just vi liksom?För oss är det också så att det är jag som är rejält sugen på barn (är 32), medan maken (37) inte alls har samma sug. Men han är inte emot det heller, så han har alltid sagt att om jag vill att vi skaffar barn så får jag ta initiativet, eftersom det är jag som kommer att få suget. Och så blev det ju också. Därför är jag väldigt tacksam för att han direkt fattade att det var viktigt för mig att vi sökte hjälp efter 1,5 år utan lycka.Båda var toknervösa inför första mötet för fertilitetsutredningen (som vi hade förra veckan), men det släppte direkt efter det faktiskt ? det var bara skönt att liksom få lite grepp på hur det går till. Nu kan vi skoja om att maken numera vet att det faktiskt ligger tummade porrtidningar i rummet där man lämnar spermaprov, det är ingen myt! :) Jag är lite skraj över vad utredningen ska visa så klart, jag hoppas ju att det inte är så allvarligt att det blir en jobbig resa för att få barn, men det är ändå skönt att ha tagit steget istället för att bara bli besviken månad efter månad på egen hand.Lycka till allihopa!

Haha... Är det DÄRFÖR killar vill lämna flera prover ;) (skämt åsido)

Hoppas att ni får ett lyckosamt svar på er utredning, jag håller alla tummar för er!

Johans Pillerill

Äldre 12 Aug 10:47

#20

Tusen miljoner tack för era svar.

Så var det första steget taget. Ett ofarligt samtal om resten av våra liv.

Johan var stark och fick i stort sett sköta hela samtalet då jag var den som bröt ihop totalt ungefär redan när vi tog i hand och presenterade oss för kvinnan på kliniken... Därefter grät jag tills... tja... fortfarande faktiskt. Tårarna flödar.

Vet inte varför. Jag har så många känslor nu. Mycket skam och skuld... samtidigt en lättnad över att ha tagit detta avgörande beslut om att försöka. Jag är faktiskt lite stolt innerst inne. Hur framtiden ser ut återstår att se, men nu har vi iaf övervunnit vår största rädsla och gått dit ingen vill gå!

Nästa steg är undersökningen. Kolla kanaler eller vad hon sa... Och gubbens soldater. Han lyckades faktiskt vara lite söt genom att säga till kvinnan där att han minsann inte tänkte runka i en burk ensam i ett rum med porrtidningar... :) Ska han lämna ett prov så ska hans älskade vara i samma rum - "för det är henne jag älskar och det är henne jag vill ha barn med och det är bara henne jag vill se framför mig när jag offrar en trupp... Sen skiter jag väl i om hon inte får ta på mig eller ens vara naken... jag tänder på hennes närvaro!!"

Även om han blev idiotförklarad så fick han tårarna att stanna upp bara för en stund och det fick mig att le iaf lite :)

Så... nu har tåget lämnat stationen! Nu åker vi ut i verkligheten och vem vet... Om ett år eller två kanske vi sitter här med en gnällig snorunge som vi kommer älska mer än något annat!

Slutat att hoppas

INNEHÅLL