Sonens flickvän :(

Bara att en ny svärmor har bra kontakt med fd flickvänner är inte helt lätt. För nu värderar du henne efter en mall om hur du önskar det borde vara. Du hade kanske inte kännt exakt likadant ifall du hade haft andra erfarenheter?

Din son kanske inte tycker det är lika kul heller med att hans flickvänner och exflickvänner går allt bra ihop med dig. Han kanske vill ha er lite vid sidan om varandra. Kan det ju vara så att det är din son som kanske talar om dig till sin flickvän som bidrar till att er relation. Det kan vara allt från att han sätter dig på pedistal eller att pratar om sånt som han upplever är jobbigt i sin relation med dig och hon ställer sig på hans sida och färgar av sig på er relation.

Visst är det skönt att ha en bra relation med svärisar, vare sig det är åt ena eller andra året. Tror nog lagom är bäst iallfall. Tror du vinner på att satsa att lära känna henne lite mer. Intressera dig för henne, och berätta om dig. Ni behöver inte bli bästisar. Men var vänskaplig. Du får väl kanske lära henne och några gillar ju henne. Vad ser de hos henne som inte du ser?

Är mammor till döttrar lika osäkra på sina svärsöner? (Jag har en dotter själv, så jag undrar hur jag kommer att bli). Eller bryr sig inte svärsöner så mycket? Fast det är en annan tråd. Kanske bäst att gifta bort sin dotter till någon av mina kompisars söner. Så hon får lite lugnare på denna fronten. Även om jag idag står högt i kurs hos svärmor. Utan att ha en aning om varför för jag har väldigt låg profil. Utan det är nog mest för hon kom så dåligt överens med sin tidigare svärdotter.

Svalis, visst är det bra att man har vänner med flera att prata med för att få perspektiv.

Själv blir jag stressad över när min mamma försöker använda mig som något alibi och stöttning till att leta fel i min brors fru. Hon kanske tror ibland att jag tycker likadant. Men det gör jag inte (tycker dessutom svägerskan och jag är rätt lika på många punkter). Om hon är frustrerad över brorsan så kan jag lätt bolla tillbaka det med att det är en sak mellan dem. Undrar vad hon säger om mig till dem. Eller inte.

När det gäller svägerskan så ligger det henne i fatet att
- mamma gillade förra brorsans fru bättre
- frun är driven och lite kontrollerande samt är tydlig med vad hon vill.

Hon ser det ibland. Men har lätt att glömma. Att min svägerska är väldigt gullig och omtänksam också. Samt att det skulle nog inte hända så mycket om hon inte fanns. Även om han tar martyr rollen. Klagar för mamma och så mår han bättre när han har avlastat sig och min mammas relation till svärdottern blir inte bättre. Även om hon visst kan ta henne i försvar.

Så om andra klagar på andra eller ifrågasätter, tycker jag faktiskt man ska ta det med en nypa salt. För det säger ofta mer om den personen som uttalar ett klagomål än om själva personen.

Du säger att hon lat? På vilket sätt? Hjälper hon inte till? Säger hon nej när hon begär hjälp.

Om hon är sur. Vad ligger bakom de? Pratar du och sonen bara om saker hon inte känner till? Har det hänt något? Du kanske kan få råd av din son vad du kanske kan tänka på så ni kommer lite närmre? Han kanske har några knep, för han verkar ha lyckas.

Hoppas det ordnar sig för dig. Så du kan känna dig lugnare och kan acceptera henne för hans skull. Det tror jag ni alla vinner på.

Svalis, förtydligande från mig med. Jag tror inte du är ts. Även jag kan tycka att det är bra att prata om jag har ett problem eller gnagande känsla.

Men jag hade nog tagit upp det med personen det berör först, sonen. Än framför hans vänner. Att jag tar upp det med egna vänner är en annan sak. Men de andra personerna har ju en egen relation till sonen som kan vara färgad av egna upplevelser och föreställningar. Även om jag skulle kunna lyssna på om någon av min son (teoretisk ) vänner hade kritik mot hans val. Så skulle jag nog inte andas att jag hade svårt för den personen utan varit lojal mot ens barns val. Om det nu inte är alldeles åt h-e.

Jag tillhör dem som nog var väldigt blyg mot svärmor i ett tidigare förhållande. Och kanske var irriterad på sambon. För att han bytte personlighet när han kom till mamma. Denna händiga karl gjorde helt plötsligt ingenting. Och jag gjorde nog som honom. Utom ibland. Då jag fick övertala pojkvännen att nu så är det han och jag som fixar. Även jag på att bli utslängd av henne med i början. För hon trodde jag rökte hasch. När jag hade en rätt annorlunda parfym. Då satte han ned foten. Tack. Men taggen sitter kvar. Kan säga att det här påverkar oss även idag. Även om vi ett tag var rätt bra vänner, särskilt vid och efter vi separerade. Men mitt ex spelade ut oss mot varandra med, kanske just för vi började komma närmre varandra än vad som var hälososamt för honom. .

Så även om man nu tror och önskar att det ska ta slut. Så kanske det inte gör det och kommer påverka ens relation långt framöver. Det är lättare att ändra beteende i början av en relation. Än senare. Och denna svärdotter kanske blir mamma till dina barnbarn, ts. Så om man inte är beredd att tänka om för sin sons skull, kanske man kan vara beredd att tänka om för sin egen skull.

Nu kanske svärdottern är hemsk. Här är en bok på ämnet.
www.aftonbladet.se/wendela/barn/article1956207.ab

Men du Gillar inte....

Har du pratat med din son? Inte att du inte gillar henne. Utan bett om hjälp att få kontakt med henne?

Nu har jag ingen aning om hur frekvent du tycker kontakten ska vara, eller hur lite de vill att den ska vara. Sånt kan ju variera med.

Jag kan inte låta bli att undra ifall sonen har syskon, och om du kan prata med sonens pappa. Om de finns i närheten av dig, vilken upplevelse är deras?

Tycker du ska prata mer med henne om hur hennes relationer ser ut, om hon känner sig blyg, och vad hennes vänner tycker om din son.