Tjohoooo! Bebisen lever! Var på ultraljud i dag och fick se pyret sprattla vilt med armar och ben. Hjärtat slog så fint och jag grinade floder...
Jag är såååå glad! Trodde aldrig någonsin att jag skulle få uppleva det här!
Gjorde nupp/kubb test och då kombinerade man donatorns ålder med mitt blodprov. Resultatet visade en risk på 1:20 000. Helt galet bra!
Kanske kanske kommer jag våga glädja mig nu efter allt kämpande.
Pigan 74: GRATTIS!!! Hoppas du och lilla killen mår bra!
Igår var jag på ultraljud och fick se vår lilla kille sprattla med armar och ben. Allt såg toppen ut och äntligen kan jag börja glädjas åt min första graviditet någonsin.
Tjohoooo!!!!
Kopierar listan och lägger till mig i nästa inlägg.
Tigermom BF 090823
Wilja BF 091027 Planerat kejsarsnitt
Grynet BF 091113
MoJ BF 091117
Bette BF 091206
Actionvera BF 100307
Bebislista
Fille BF 090524, tvillingar, flicka och pojke, akut snitt, födda 090403
Igor BF 090518, pojke född 090511, planerat snitt
Solstickan42 BF 090526, flicka född BFdagen, 3390 gr, 50 cm
Nikolina 090707, pojke född 090627, 3,5 kg och 53 cm
Sanca 090703, pojke född 090701, 3,1 kg och 50 cm
Spencer, 090716, pojke född 090630, 3,4 kg och 49 cm lång
Förväntan 090805, flicka 3 kg och 48 cm
Vitsippa65 BF 090803, pojke född 090813, 3,5 kg och 51 cm
Maari: BF 090821, pojke född 090813, 3160gr 49 cm. Planerat kejsarsnitt
Kim Carol: BF 090819, pojke född 090810, 3058 g, 48 cm, planerat kejsarsnitt
Pigan74: 091022, pojke född 090919, 2100g, 42 cm
Nu är jag i vecka 19
my trouble:
jo då vi bad om att få se vilket kön bebisen hade och då zoomade hon in på en del och frågade om vi såg vad det var... jag såg ingenting och inte mannen heller. -Men ser ni inte vad det här är? Det är ju pungen, så det är en liten kille, sa barnmorskan (eller vad hon som gör ultraljudet nu är)
För mig spelar könet ingen roll men det kändes så underbart att få säga "han" till bebisen istället för "den". Jag ville bara jubla efter ultraljuden och i bilen "tvingade" jag min man att vi skulle tjoa och skrika lite av glädje. Det var kul 
Solstickan41:
Ja det är bra att det blir lite liv i den här tråden för då kan man ventilera gravid och bebisprat här och om man vill sen stötta de andra som kämpar vidare i äggdonationstråden utan att prata för mycket gravidprat där.
Vad mysigt det låter med din lilla!
Vad stor han har blivit! Nu har du inte sååå lång tid kvar.
Själv börjar jag känna lite småsparkar i magen.
Makima: Välkommen hit! Jag mådde aldrig illa så jag tvivlade hela tiden på att jag verkligen var gravid. Sen fick jag ju en störtblödning i vecka 5+3. Blödde en hel dag och blödde så mycket att jag fick byta binda var 30:e minut plus att det kom ut stora stora klumpar. Då trodde jag det var absolut kört. Men mirakel händer!
Har mått bra hela tiden förutom att jag har högt blodtryck (135/85) så jag går på en massa extra koller för att hålla koll på blodtrycket.
Igår när det sparkades en massa i magen sa jag till min man att lägga handen på magen. Ni skulle sett hans min - ögonen var helt uppspärrade när han helt chockad sa att han kände sparkarna. Svårt att förklara men det var som att passera en milstolpe och det blir mer och mer verkligt att vi ska få barn.
Nu är jag i vecka 20+3. Tjohooo!
Jag funderar lite på att göra en fotobok typ "mitt första år" och där ha med lite foton på embryot, ultraljudsbilder, hur min mage växer och sen bilder på själva bebisen såklart. Har tänkt mig att boken skall bli en berättelse om hur en snäll "tant" gav ett ägg till mig så jag skulle kunna bli mamma till mitt barn. Eller nåt dylikt. Typ en personlig variant på "hur kom jag till".
Det enda negativa med "hur kom jag till-boken" (alltså den man kan köpa) är att i den är det självklart att barnet kan få reda på vem donatorn är när han/hon fyller 18 år och så är det inte för oss då donatorn är anonym.
Jag tror på att göra det så naturligt som möjligt, inget knussel och inga konstigheter. Jag vill inte ha en dag runt köksbordet när mamma och pappa krystat skall berätta något viktigt.... hua... jag ryser bara på tanken.