Tvillingpappa - panik!

Första beskedet vid ul var en smärre chock, sedan kom glädjen väldigt snabbt efter det. Det var så overkligt!

Kan bara gratulera dig, det är en vansinnigt härlig känsla att låta dem somna i famnen när de är riktigt små. Den härliga känslan håller i sig och växer, nu är det riktigt roligt att vakna på morgonen och lyssna på deras pladder i sovrummet, blablabla och lite sång på morgonen. De berättar saker för varandra, de skrattar och sjunger ihop.

Visst är det mycket jobb till en början, men man vänjer sig snabbt.

Rekommenderar att ni försöker vara hemma tillsammans så länge ni kan; rekommenderar dessutom livet som hemmapappa på deltid.