Min syste klänger efter min fästman

De borde vara mer öppna och ärliga mot varandra hela högen anser jag... Inte sitta och prata bakom ryggen eller skriva trådar på internet i försa hand.
Varför inte säga till om man är missnöjd med någons beteende?

Jag dömer inte ut människor efter bara fått ta del av en (mycket vinklad) version.
Jag dömer inte heller då jag fått ta del av alla sidor. Inte medvetet iallafall.
Jag skriver inte här för att spä på TS:s bekymmer eller det som tynger henne, jag skriver vad jag tycker att de kan göra istället för att det ska bli en familjefejd.
Jag tycker att TS och övrig familj agerat minst lika fel, då de inte tog upp detta med systern direkt.
Systern vet jag inte ifall hon agerat "fel" egentligen, då jag inte hört hennes sida av hela grejen.

Anonym (Kattis) skrev 2009-08-02 13:16:30 följande:

Men?

OM det nu inte är ett normalt beteende och systern drabbats av någon personlighetsförändring helt plötsligt, borde itne de anhöriga fråga vad det är som händer då? Eller om nåt inte riktigt står rätt till?

Anonym (Kattis) skrev 2009-08-02 13:30:44 följande:

Främst bör de väl se hur det står till med systern om hon nu ändrat sitt beteende så drastiskt, för det gör man ju inte utan vidare. Familjer brukar väl i regel stötta varann? Eller har jag helt fel uppfattning om vad omtanke och kärlek innebär?

och det är en dödssynd menar jag?

Det är ju ändå upp till dem som inte trivs med beteendet att säga ifrån. Trivs man inte, så går man eller säger ifrån direkt till person...

Anonym (Kattis) skrev 2009-08-02 13:38:19 följande:

Man får ju inte glömma bort att systern precis fått barn... Vem är INTE psyko då liksom?
Sjukt mycket hormoner i omlopp och jag VET att JAG var helt närhetstörstande då och kramade alla i min närhet och sådär. Samtidigt så var jag medveten om det själv och "varnade" de i min omgivning om mitt plötsliga behov av att kramas och vara nära. och jag VET samtidigt att de skulle säga ifrån OM de hade tyckt att jag var jobbig eller påfrestande.

Anonym (Kattis) skrev 2009-08-02 13:41:27 följande:

Det där med gränser är så otroligt abstrakt så att det inte är vetigt. Alla har sina gränser och systern kanske inte ens anser att hon passerat några? Jag vet inte...?

Men alla är olika och kommunikation är A och O!

Anonym (Kattis) skrev 2009-08-02 13:44:13 följande:

Jo, men vi har bara fått TS syn på saken, vilken jag antar är rätt vinklad då hon verkar osäker på sig själv och sin man till viss del. Ja, slår svartsjukan till, så tolkar man in väldigt mycket i saker och ting som kanske för andra är och verkar helt naturliga?

Hade min syster tex när hon ammade, satt sig jämte min dåvarande pojkvän med ena tutten utanför, så hade jag iallafall börjat asgarva och frågat om hon inte tappat nåt eller liknande.. Jag hade gjort det till en rolig grej istället.

Livet och dess innehåll blir alltid vad man gör det till. Väljer man att se negativt på saker och ting, så blir de negativa upplevelser. VÄljer man att skämta om det, ta det på ett lättsamt och kul sätt, ja då blir det helt plötsligt inte lika negativt och jobbigt och det senare alternativet leder sällan till vidare konflikter.

Skulle vilja påpeka att jag varken skuldbelägger eller skyddar någon genom försvara.
Jag tänker mer ur andra synvinklar på hur det skulle kunna vara, det TS skriver behöver naturligtvis inte vara så som sanningen ser ut, även om TS upplever det på detta sättet.

Naaaw, tack!
...och detsamma såklart..