Mitt barns halvbror

Jag ycker bara det är fint att barn kan se varandra som SYSKON istället för att sätta halv, plast eller styv innan. De ser varandra som bröder, låt de göra det. Ok du är hans mamma, men jag tycker inte det gör att du kan bestämma hur han ska känna inför en annan människa.

Jag bodde hos en annan familj i USA i ett år, jag kallade dem för "Mom", och min "syster" och "bror"... Det gör jag än idag, det var 8 år sedan jag var där. Om min mamma skulle säga att jag inte FÅR säga så, så skule jag bli arg på henne, inte ändra mig. Så akta dig för hur mycket du försöker bestämma över din son, det kan gå ut ver ER relation...

Jag tycker så synd om din mans älste son. Tänk att komma hem till sin pappa och känna att man inte är "hemma". Bara för att han inte är skriven där... Man ska vara "hemma" där ens föräldrar bor, och han brde känna sig välkommen när som. OCh sedan inte få kalla sin bror för "brorsan" pga sin styvmamma, som inte vill vara styvmamma... Känns som om du helst skulle se att han inte fanns alls. "Brorsan" är ju dessutom ett smeknamn. Kanske hans smeknamn för halvbror.

Jag tycker bara att TS är den mest själviska människan jag har hört talas om. Det handlar tydligen bara om vad hon vill. Hon skriver i en annan tråd om hur "hennes sambo visste att hon inte hade barn när de träffades", så han borde ju fattad då att hon inte var intresserad av hans barn? Visste inte TS att hennes sambo hade barn sedan innan? Då är det tyvärr så att hans barn inte bara raderas för att hon kommer in i bilden.

Tänk om ni separerar, och han får en ny kvinna, hur skulle det kännas om dina barn blev behandlade så? Att de inte ens kunde känna sig välkomna i sin pappas hem.

Hemskt.