Inlägg från: Lillstrumpa79 |Visa alla inlägg
  • Lillstrumpa79

    Hur ser ni på er roll som bonusmamma?

    Hej du.
    När jag träffade min sambo var hans dotter 9 år. Efter tidigare erfarenhet av bonusbarn bestämde jag mig för att vara en trygg vuxen i barnets liv. Eftersom min bonusdotter har 2 toppenföräldrar lägger jag mig aldrig i hennes fostran utan jag finns där i vått & torrt, lyssnar, kramar,skjutsar, hittar på saker mm mm

    I början kunde jag ibland känna en gnutta svartsjuka mot dottern eftersom jag alltid ( & naturligtvis) kom i andra hand men med tiden försvann den känslan.

    Jag tror man ska försöka stoppa i nuet, lära känna barnet här & idag då växer relationen sakta men säkert fram.

    Efter ett par år tillsammans såg jag min bonusdotter som en alldeles självklar familjemedlem, visst har vi haft ett par duster men de har löst sig smidigt genom att jag upplyst om vad som gäller i huset & lämnat över uppförandebiten till hennes pappa.

    När vår son föddes & dottern kom till BB för att träffa honom så gav jag bebis till pappan, tog henne i famnen & berättade för henne att jag älskar henne innerligt & att hon har samma plats i familjen som alla vi andra & jag lovade henne att aldrig behandla dem olika eller sätta den ena före den andra.

    För lite sedan berättade hon att hon minns den stunden med värme & att hon ansåg att jag hållt mitt löfte med råge
    Då kom glädjetårarna...

  • Lillstrumpa79

    Emmli 84 skrev 2009-08-04 10:04:46 följande:


    Det blev visst lite fel i förra inlägget!

    Hur kan du ställa upp på så mycket men ändå inte lägga dig i fostran? Jag har svårt att acceptera att jag i princip bara har skyldigheter och inga rättigheter mot mitt bonusbarn. Om vi ska kunna leva ihop som en familj så måste jag få "lägga mig i". Jag vill vara delaktig i regler, fostran - ja allt som rör mitt bonusbarn som är en del av min familj.
    Eftersom jag höll mig lite i bakgrunden innan vi flyttade ihop & bara försökte lära känna dottern så hade jag en fin relation med henne innan vi skulle dela hem.
    Jag har aldrig sett det som skyldigheter, jag älskar tösen & självklart bestämmer sambon & jag vilka regler som gäller här i vårt hus. De gånger hon t ex inte plockat undan efter sig, svarat dumt eller liknande har jag så klart sagt ifrån.

    Nu har min sambo, jag & mamman en väldigt bra relation & kan prata om allt därför har jag aldrig behövt "lägga mig i". Hade hon bott här mest så hade jag såklart velat vara delaktig i hennes fostran på ett annat sätt.

    För mig är hon enbart en underbar familjemedlem som jag inte skulle velat vara utan. Jag försöker alltid göra det bästa av situationer & se fördelar framför nackdelar. Visst kan det vara svårt om man inte drar jämt med sin bonus men för oss har det fungerat fint.
  • Lillstrumpa79

    Emmli 84 skrev 2009-08-05 09:54:50 följande:


    Kanske är den fina realtionen mellan er alla tre "föräldrar" som gör att du känner så till skillnad från mig. Hans biomamma vill inte under några omständigheter har kontakt med mig och då blir allt väldigt jobbigt. Jag får be min sambo berätta för henne vad fröknarna på dagis berättade för mig eller vad det nu kan vara. Det blir liksom så många steg och relationen mellan oss "föräldrar" är ansträngd och jobbig. Det påverkar förstås mig i att tycka att jag mest har skyldigheter och inga rättigheter. Ibland har jag styvsonen hemma ganska mycket själv när sambon jobbar och då önskar jag att jag skulle kunna ringa/skriva på msn till mamman och fråga t.ex. när han bajsade sist (som är ett stort bekymmer för oss för att det inte fungerar som det ska), om det är något speciellt som har sagts på dagis som vi bör veta inför morgondagens lämning m.m. Jag saknar verkligen att ha en bra relation med henne.
    Har ni honom varannan vecka då?
    Tycker du ska ta din sambo i kragen & be honom prata med sitt ex. Hon får skärpa sig & kunna hålla en trevlig ton mot dig så ni kan ha kontakt angående barnet.
    Det blir ju bara idiotiskt att din sambo ska rusa runt som nån budbärare mellan er.
    Ni behöver ju inte tycka om varandra, bara kunna prata om det nödvändiga.

    Hoppas det blir bättre för er!
Svar på tråden Hur ser ni på er roll som bonusmamma?