White trash!
Förr i tiden använde vi "Svensson", tror du folk blir mindre förolämpade av det?
*tror inte jag typ*
Förr i tiden använde vi "Svensson", tror du folk blir mindre förolämpade av det?
*tror inte jag typ*
idiblon: Eller att odla sin trashighet lite om det känns intressant.
Ok, ska vi återgå till "byfånar" då?
Eller "simpla" människor?
Detta känns lite om att döpa om städerskor till lokalvårdare för att det ska låta coolare.
Jag tycker inte ett byte hjälper så mycket när det man diskuterar ändå handlar om att vara nedsättande. Men själv säger jag hellre bara "trashig" än "white trash" om jag alls använder uttrycket.
WZZ: Vilket egentligen är lite intressant då endast 10% av de som röstar s idag faktiskt kan sägas tillhöra arbetarklassen, enligt någon samhällsartikel jag läste för några år sen.
Så det känns lite som när bratsen kallade sig kommunister på 70-talet att höra vissa stoltsera med det.
Jag känner en kille som jag tycker har äkta arbetarklassursprung. Då snackar vi två lågavlönade föräldrar med utslitna kroppar som sjukpensionerats först på deltid och sedan helt. Båda behöver permobil idag fast de inte är mycket över 60. När barnen var små fick de bara ett halvt glas mjölk till maten och resten vatten och det fanns bara en potatis till var och en i familjen och sånt.
Alla som nånsin varit på en utlandssemester kan liksom bara hålla käften i jämförelse.
Dorian: Nänä, båda var miljonärer men Danny var inte adlig, han är från slummen i NewYork och skulle ju vara kontrasten i Snobbar.
Arhgo: Men visst e dom sköna!
Jag gjorde också studier i WT när vi var på Äventyrsland i Halmstad-de borde döpa om det till Foppaland.
Varför i helvitte måste alla ha samma "unika" massproducerade jävla tribaler, rosor och namntatueringar? Bara det är ämne till en avhandling...
mazely: Lite självdistans är alltid sympatiskt och det är ju helt riktigt som du skriver. Det är väl bara det att man ibland inte orkar vara positivt inställd till alla människotyper, och ibland fnissar lite åt dem man inte förstår sig på.
Men egentligen kan man lära sig nånting av i princip alla människor man träffar om man möter dem på rätt sätt, det är bara det att man kommer inte nära alla av olika anledningar. En av dem kan vara fördomar och lite vi och dom-tänk.