Min lilla Sophie 3 år, är nu fullt medveten om att hon talar två språk men svenskan är sämre än tyskan. Hur ska jag göra för att få hennes svenska bättre nu när hon är så medveten om vad hon säger och skiljer så på språken? För när man inte är så medveten om tvåspråkigheten så "kommer det bara" automatiskt. Betyder detta att hon är "färdiglärd" nu och att hon alltid kommer ha sån konstig svenska? Kom igen, hjälp mig!
Jag är helsvensk och min man är tysk. Vi bor i Tyskland och Sophie går på tysk förskola. Jag pratar svenska med henne för det mesta (endel tyska meningar hoppar ur mig ibland.)
Det jag menar med konstig svenska är att hon bl.a. vänder på orden som de gör i tyskan
(" - Jag vill en glass ha." )
eller använder fel böjningsformer
("- Sedde du vad jag görade?!"=såg du vad jag gjorde")
och använder svenska ändelser på tyska ord för att hon inte vet vad det heter på svenska som tex "buddla" = gräva
"sprecha" = prata
och just det: Hon anväder ord som leder till missförstånd hos helsvenska barn också.
" - Var är tassarna?" = Var är kopparna (= die tassen)