Unga änkor och änkemän...

Hej. Hoppar in i tråden även om det känns som om jag har kommit en bit längre i min sorg än vad de flesta av er här inne har gjort.
Jag förlorade min sambo 030522 i en traktorolycka här hemma på gården. Barnen var då 8,10 & 12 år gamla.
Jag valde att bo kvar på gården eftersom det var vad barnen ville just då, och nu ångrar jag mig inte ett ögonblick. Barnen och jag har klarat oss bra, även om man givetvis har haft & fortfarande får sina svackor.
Jag har en ny sambo som har flyttat hit & det känns faktiskt inte konstigt alls, barnen tycker också det funkar bra.