Maja, jag börjar nästan grina när jag läser om Virus som var borta. Vilken skräck!! Såååå skönt att allt gick bra.
Nu är T förresten stor. Första dagen på dagis idag - pappa skolar in. Jag är hemma och lipar för att lillbebisen blivit stor. Men det blir nog bra. 
har lagt in ett par nya bilder på Julian och T i mitt galleri om ni vill se.
Nån frågade, vi har tre dagars inskolning med förälder på dagis. Så i fredags var T där själv. Det gick jättebra, han hade både ätit och sovit. Men natten till lördagen kom det kaskadkräkning i hela vår säng. Så länge klarade vi oss på dagis utan sjukdom. 
Men nu är han bättre igen, och än så länge mår J bra.
Annars är allt lugnt här, vårt planerade födelsedagsfirande idag blev dock inställt pga magsjukan.
Ni snackade om hur mycket de sover. T sover numera kanske högst en timme på dagen. Inte alla dagar dock. Han somnar kanske vid 20-20.30 tiden och vaknar ca 06.00
Uppdaterar lite bara.
Syskonlistan:
JJ: Olivia 2009-02-04 BF+14 BF 21/1, vikt 3725g, längd 50 cm
FISK: Olivia 25/12 v34+5, BF 30/1, vikt 2090g, längd 45cm.
Cirkel: Sofia 14/2 BF 16/2 vikt 3435 g, längd 52 cm
Joffe: Eddie 20/2 BF 23/2, vikt 4385 g, längd 55 cm
Essi: Luna 27/3 BF 2/4 vikt 3395 g, längd 49 cm
Öz: Elias 13/3 , BF 2/4, vikt 2910 g, längd 49cm
Kun: Meja 29/6 BF 12/6, vikt 3935 g, längd 52cm
Förväntan: Felix 6/7, BF 2/7, vikt 3730 g, längd 52 cm
Serendipity: Elsa 13/7, BF 17/7, vikt 3900 g, längd 51 cm
Meleah: Silas 15/7 (pl snitt) BF 25/7, vikt 3880 g, längd 50 cm
Rossy: Dennis 2/8, BF 17/7, vikt 4345 g, längd 53cm
Nafrung: Julian 24/9 BF 22/9, vikt 3985 g, längd 52 cm
Maja under eken: Elsa 1/10 BF 25/9, vikt 3650 g, längd 50 cm
Zynk: pojke 29/10
Pess: trådens minsta, en liten -10:a! 17/1 2010
Här har vi just tillfrisknat efter en veckas sjukdom, först magsjuka och sedan förkylning. Som tur var har lillkillen klarat sig med bara lite snor. Jag har också mått bra, men de andra två har varit sjuka. T är väl fortfarande snuvig, men pigg och har fått gå till dagis idag, trots att han inte ville. Vi klarade alltså en vecka på dagis innan första dagissjukan kom, så nu fortsätter vi alltså och ser om vi klarar en vecka till innan nästa sjukdom.
I vilket fall som helst så har både jag och mannen nu vaccinerat oss mot Nöff-nöff, så det känns ju bra.
Var på bvc idag. J är ju 5 1/2 vecka nu och väger 5540 g, 59 cm. En riktig bamsing, nästan ikapp brorsan, som fem veckor vägde 5550 g.
Maja förresten, ang amningen. Vi har ju inte struligt med amningen egentligen, men jag har märkt att J inte hinner med att amma riktigt när det kommer mycket mjölk. Då släpper han och är irriterad. Men efter en liten paus och kanske en rap brukar det gå bättre. Men fy fasiken vad det sprutar mjölk åt alla håll. Man producerar ju som en hel mjölkgård....
Hoppas det löser sig!
Vi har också en liten stönare här hemma. Men t var allt liksom på eller av - fullt skrik eller sömn. Mest på förstås då, eftersom han inte sov så mycket.
Julian är mer lugn och stönar och stånkar liksom när han inte är nöjd. Men ja, han kan också illskrika förstås, men det är mest på kvällen när han har lite ont i magen. Stönet visar i vårt fall oftast att han är hungrig, eller i alla fall vill tutta lite.
Läste just om nån åttaåring som KAN ha dött av svinflunsan i norrland.... Såååå glad att jag och mannen vaccinerat oss så vi inte kan bära hem sjukan till de små. Men t kan ju såklart ta hem viruset från dagis, eftersom de inte vaccinerar barn under 3. Hur tänker ni om detta, med barn i samma ålder, dagis och småsyskon?
Håller med om att det är väldigt oroligt att inte kunna vaccinera T. Ska säga till dagis att de MÅSTE meddela om misstänkta influensafall.
När det gäller vår vaccinering så verkar det här i Stockholm som om olika vårdcentraler tänker väldigt olika. Vaccinering av alla som inte är riskgrupper startade typ denna vecka, men vår vårdcentral, som är privatiserad, har vaccinerat alla sedan ett par veckor tillbaka. Min syrra, som jobbar på sjukhus, fick inte vaccin förrän igår dock. Strange...
Hände en otroligt otäck grej inatt, så jag måste höra med er hur man ska tänka.
Vårt andningslarm, som vi har till J, löste ut!!! Skiiiitläskigt, jag flög ur sängen och fram till spjälisen, men J sov, och andades såvitt jag kunde se normalt. Han var heller inte blå i hyn eller speciellt varm eller kall.
Men efter att ha testat larmet verkar det inte som om det är nåt fel. Det funkade också felfritt resten av natten. Så förmodligen andades han oregelbundet just då.
Så vad tycker ni man ska göra? Ska man oroa sig mer än vanligt? KOlla med läkare? Pess, du som också kör med larm, hur skulle du tänka? Lille J verkar helt normal idag också, bara lite snuvig...
Tack för responsen om larmet! Vi har beslutat oss (efter ett litet samtal till vår bvc-syrra som väl inte gav så mycket) att låta saker bero så länge, men hålla råkoll på lillkillen i fall det skulle dyka upp nåt som inte verkar stå rätt till. Batterierna i larmet är nya, satte in dem när han kom hem för en dryg månad sedan, så jag tror ändå att det funkar som det ska. Men larmar det fler gånger så ska killen kollas upp NOGA!
Ska försöka tänka som Essi, tänk om vi inte hade larmet... BVC-syrran tyckte vi skulle sluta med det. Inte en chans, säger jag, i alla fall inte nu.
Har suttit i flera timmar och pysslat (kors i taket - jag HATAR att pyssla) och satt ihop en liten fotobok till dagis. De vill ha en liten fotobok med alla barnens närmaste släkt, så de kan prata om mormor och farfar och andra. (Och se hur de ser ut i fall de hämtar ungarna.) Blev rätt bra faktiskt, nöjd! 
Hmmffff.... Essi, ibland blir man ju galen på folk som tror de vet bäst för andras barn. Klart det finns fall då barn vanvårdas - och DÅ vet ju andra bäst för de barnen. Men om man allt är normalt och man vill ha larm, för att det känns tryggt och bra, så ska väl läkare och sköterskor säga; "Va bra Essi, att du känner dig lugn när Luna sover på mage med larm. Det var väl en bra lösning, så kan DU sova också..."
Seren, jag hörde också det där med vaccination. Vi ska ABSOLUT vaccinera T så snart vi kan, både för hans och J:s skull.
Annars är jag ledsen idag, min mormor är väldigt dålig och kommer förmodligen dö snart. Jag har hoppats att hennes tillstånd skulle bättra sig de senaste veckorna, men så blir det nog inte. Hoppas bara hon får sova och slipper lida den sista tiden. Hon fick i alla fall se bilder från vårt bröllop och på lille J, som min mamma hade med sig, och hon kände igen oss också. Så det är jag glad för i alla fall...
Öz, jag förstår din oro angående talet.
När T kom ut och var blålila och fick ganska dålig (eller i alla fall inte bra) apgar, så blev jag ju väldigt orolig också. Och sedan undrade jag när han inte började prata ordentligt förrän han var två.
Nu pratar han HELA TIDEN i stället. jag tror ju att din lille kommer att komma igång med talet snart också, och sedan går utveckligen superfort. Men jag tycker absolut att det låter som en bra ide med en talpedadgog. Kanske kan man snabba på utveckligen lite...
Vi ska vaccinera T på tisdag. Hänga på låset på vår bvc innan vaccinet tar slut. Känns ganska självklart för oss, även om jag förstår om man känner sig osäker.
Dock har t några utslag, som liknar finnar i ansiktet. Oroar mig för ännu en omgång svinkoppor. Skulle i så fall bli Ts fjärde. Men vi baddar med alsollösning och avvaktar och ser hur utvecklingen blir.
Annars så har min gamla mormor nu gått vidare. Sorgligt, men hon plågas inte mer.
T klarade av sin vaccinering bra. Fick bara lite ont i benet (han fick sprutan där). Jag hade ont i armen och huvudvärk efter min spruta, sambon ont i armen, annars inget. Så vi är glada att vi gick till bvc och slogs med alla andra föräldrar och barn.
Var också på efterkoll på mvc i måndags. Fick ok stämpel även om mufflan fortfarande ser heltrasig ut. Läkaren påstod att det kan bli så om man sys, hmmmmfff säger jag. Men det spelar väl ingen roll hur det ser ut down there, bara det funkar om man skulle få till det med mannen nån gång. Dit har vi dock inte kommit alls ännu... Vägrade också preventivmedel just nu, trots att bm verkade tycka att man skulle ha det. Känner att samlivet är helt obefintligt, dvs ingen oro för grav just nu. Dessutom vill jag ha ett barn till. Inte nu, men om några år. Vad mannen vill är oklart.
Men en sak som min mvc-bm sa var att jag på förlossningen hade fått penicillin - TROTS att jag är penicillinallergisk. Jag skulle fått en annan typ av antibiotika. Det tycker jag är väldigt slarvigt eftersom mannen sa det till usk som kom in på rummet, det stod i förlossningsbrev OCH i journalen. Ska ringa till förlossningen och höra om det faktiskt. Nu reagerade jag inte på penicillinet, men tänk om jag fått nån allergisk chock eller så...
Förresten så kan jag tillägga till utveckligsdiskussionen att T är superduktig på att lägga pussel (med ganska många bitar), bygga med klossar och duplo, han är väldigt motorisk överhuvudtaget och klättrar och fixar i sandlådan på dagis.
Men han ritar bara kladd, inga Öki-konstverk, och han kan inte sjunga. Det kan ju vara arv från mannen dock, som helt saknar musiköra.
T kommer ihåg texterna till sånger som verser, det är han bra på, men han får inte till en enda melodi, och han gungar inte med när han hör musik.
Trist tycker jag om han nu saknar taktkänsla, men det är ju inget att göra åt. Han är nu väldigt bra på att prata, och gör det hela tiden. (Härmar från tv:n och det vi säger med en förbluffande exakthet... farligt att svära och så...)
En sak som är lustig är att T kan vartenda bilmärke... Han ser på bilarna på långt håll vilket märke det är och berättar det. Han kan till och med bilar som jag inte känner igen på stört, typ Seat, Subaru och Chrysler. Behöver jag säga att det är urgulligt.