• Rokka Jill

    Jag avlivade min 8 åriga katt i fredes och har redan fått förfrågningar när jag skaffar ny..

    Igår ringde min syster.. Det är en hankatt som har "bosatt" sig hos en kompis och vägrar gå därifrån.. Hon började med meningen "hade jag inte haft fyra katter..............."
    En klassisk sommarkatt som förmodligen har blivit utslängd.

    En annan fick reda på idag att min katt blev avlivad i fredes. "oj vad tradigt, ska du kolla efter en ny nu, eller?"

    Okej, jag vet att katter verkar vara "häng o släng djur"
    i samhällets ögon.. Men min katt blev 8 år, (som btw också var en hittekatt..)
    Kan jag liksom inte få sörja ifred?
    Dessutom var det det enda djuret jag hade. Har det jobbigt nog att förklara för tösen att katten är borta.
    Senast idag frågade hon "var är Mandy?"

  • Svar på tråden Jag avlivade min 8 åriga katt i fredes och har redan fått förfrågningar när jag skaffar ny..
  • Gurkan

    Jag förlorade min katt för ett år sedan. Hon blev visserligen inte mer än tre och ett halvt varav tre år i vår vård. Hon var så traumatiserad när vi fick henne att jag fick jobba stenhårt med henne i ett halvår för att få henne att lita på mig och andra och sluta bitas och klösas. Jag sörjer min älskade katt fortfarande och jag gråter faktiskt till och från över henne.

    Men vi fick hem en kattunge bara en vecka efter att min älskade goseplutt hade avlivats. Hon har aldrig någonsin kunnat ta den andra kattens plats men för mig blev det en räddning eftersom jag hade något att koncentrera mig på. Något som hjälpte mig att sörja. Alla fungerar inte så här, långt ifrån!

    Säg ifrån, berätta att du inte vill ha en ny katt just nu. Att man kan sörja en katt lika mycket som en hund eller vilken annan familjemedlem som helst.

  • Rokka Jill
    Gurkan skrev 2009-08-25 17:03:49 följande:
    Jag förlorade min katt för ett år sedan. Hon blev visserligen inte mer än tre och ett halvt varav tre år i vår vård. Hon var så traumatiserad när vi fick henne att jag fick jobba stenhårt med henne i ett halvår för att få henne att lita på mig och andra och sluta bitas och klösas. Jag sörjer min älskade katt fortfarande och jag gråter faktiskt till och från över henne.Men vi fick hem en kattunge bara en vecka efter att min älskade goseplutt hade avlivats. Hon har aldrig någonsin kunnat ta den andra kattens plats men för mig blev det en räddning eftersom jag hade något att koncentrera mig på. Något som hjälpte mig att sörja. Alla fungerar inte så här, långt ifrån! Säg ifrån, berätta att du inte vill ha en ny katt just nu. Att man kan sörja en katt lika mycket som en hund eller vilken annan familjemedlem som helst.
    Min förra katt fick jag när jag var liten.. Hon blev nio år (som förövrigt också hette mandy)
    Jag kom hem från skolan och framför huset låg hon platt... (påkörd och överkörd over and over again....)
    Jag kände igen henne för märket som skulle sitta på hennes huvud syntes tydligt.. Den bilden kommer aldrig att försvinna..
    Jag skrek hysteriskt och ringde min dåvarande pojkvänn som skrapade loss henne från vägen..

    Samma kväll tog jag emot hittekatten.. Men jag hade inga barn och var 17 år.. Det var rätt traumatiskt. Och som du beskrev kunde koncentrera mig på någon annan direkt..

    Men när jag tom skriver på min blogg "jag ska ta en paus när det gäller djur nu"
    och tom säger det till andra så får jag ingen vettig respons tillbaka.
  • Gurkan

    Rokka Jill skrev 2009-08-25 17:09:12 följande:


    Men när jag tom skriver på min blogg "jag ska ta en paus när det gäller djur nu" och tom säger det till andra så får jag ingen vettig respons tillbaka.
    Då har jag nog inget annat tips än att slå dövörat till. Det finns tyvärr människor som inte riktigt förstår hur man kan sörja över djur (har haft många smådjur och gnagare i mina dar och jag har sörjt vart och ett som dött men aldrig att någon förstått att man kan sörja över en rått eller liknande).
    det är bara att inte lyssna på dem. Du sörjer och det har du rätt att göra!
  • felicityporter

    Jag beklagar sorgen, förstår att det känns väldigt tungt nu. Det är hemskt att mista en katt i förtid, vad hände din katt?

    Jag tror inte folk nödvändigtvis menar något illa eller på något vis förringar din sorg när de frågar om/när du skall skaffa en ny katt, varje människas sorg är annorlunda och jag vet att många människor (mig inkluderad) helst skaffar ett nytt husdjur så fort som möjligt efter att ett annat dött eftersom tomheten annars är alltför plågsam att stå ut med. Inte för att den nya katten på något vis kan ersätta den bortgångna katten, utan för att slippa att ständigt bli påmind om hur tomt det är och ett behov att fokusera på en annan liten individ. En person skrev något klokt som fastnade hos mig: "Man skall inte tänka på det som att man skaffar en NY katt, man skaffar en TILL katt - det är en viktig skillnad."

  • Gurkan

    Förresten, bara ett litet tips till.
    Jag gjorde en fotobok med foton och utdrag ur min blogg där jag skrivit om min kisse. Den kan jag plocka fram när jag känner att sorgen sätter i och där kan jag titta på henne och läsa om hennes små hyss och det hjälper i alla fall mig!

  • Mary Lo

    Jag förstår precis hur du känner dig. Jag hade en hund tillsammans med mitt ex som vi avlivade förra hösten. Han blev 11 år. Typ en kvart efter att han somnat in fick vi frågan om när vi skulle skaffa en ny hund. Det verkar som att djur (katter som hundar, men jag tror att det är vanligare att kattägare får den här frågan tyvärr) i mångas ögon är så utbytbara, att det liksom inte spelar någon roll. Det är ju en familjemedlem som man har varit tvungen att låta somna in, det beslutet är jättetungt och sorgen efteråt kan ta lång tid! Själv har jag en liten hund sedan innan, men mitt ex kommer nog inte köpa en ny hund på flera år.

    Jag tycker att det är osmakligt att ställa den frågan, och jag undrar lite varför man gör det.

    Beklagar din sorg hur som helst!

  • fruis

    Min upplevelse är att många djurägare tycker att det blir så tomt efter att deras djur gått bort att de faktiskt genast köper en ny valp eller kattunge. Jag tror ingen ställer frågan för att vara taskig på något sätt utan för att visa intresse, visa att man förstår att personen ifråga väldigt gärna vill ha husdjur. Det hade väl ändå varit värre om de sagt "gud vad skönt, nu blir du lite mera fri när du inte har djur att ta hand om "

    De allra flesta som förlorar sina barn försöker ju också få fler barn om de har möjlighet. Skillnaden är väl att det tar längre tid och därför frågar inte folk. Ett nytt husdjur kan man få fort och jag tycker inte att det är helt orimligt att anta att den djurkäre personen önskar sig ett djur till.

  • bebbelängtan

    jag förstår alldeles precis.. jag fick avliva min kelgris när hon var 7.. det är 6 månader sen.. ganska precis.. jag gjorde en liten minnesruna, eller vad man ska kunna kalla det för, på bloggen på min hemsida.. gick in o tittade där nu o givetvis börjar ju ögonen tåras ganska kvickt... jag bestämde mig för att även om/att jag visste jag skulle hämta hem en ny katt så bestämde jag mig för att inte göra det de första veckorna.. utan just låta mig sörja henne.. inte ersätta henne med en ny.. nu har jag en annan fåntratt till kelgris.. henne hämtade jag för ca fyra månader sedan.. men jag kan fortfarande känna saknad efter mimmi.. ett till sätt som jag minns henne med är att jag har bild av henne som min visningsbild.. på det sättet är hon med mig lite varstanns.. jag tog en massa bilder på henne.. så jag skulle vara säker på att jag hade den perfekta bilden sen.. men jag har inte klarat av att framkalla rullarna än.. att sörja tar tid.. låt ingen annan ta det ifrån dig. alla fäster sig olika vid olika djur, o de som inte fäster sig så på djupet förstår inte vad det betyder för andra.. kan inte se att det blir en familjemeddlem för andra.. jag håller med vad tidigare sagts.. stå på dig.. säg att du sörjer din katt o förstår de inte så är det deras problem.. du skulle trots allt inte tjata om ngn skulle skaffa ett nytt barn en vecka efter ngns bortgång.. man måste för tusan få sörja i sin egen takt.

  • Zaria
    fruis skrev 2009-08-25 17:52:25 följande:
    Min upplevelse är att många djurägare tycker att det blir så tomt efter att deras djur gått bort att de faktiskt genast köper en ny valp eller kattunge. Jag tror ingen ställer frågan för att vara taskig på något sätt utan för att visa intresse, visa att man förstår att personen ifråga väldigt gärna vill ha husdjur. Det hade väl ändå varit värre om de sagt "gud vad skönt, nu blir du lite mera fri när du inte har djur att ta hand om "De allra flesta som förlorar sina barn försöker ju också få fler barn om de har möjlighet. Skillnaden är väl att det tar längre tid och därför frågar inte folk. Ett nytt husdjur kan man få fort och jag tycker inte att det är helt orimligt att anta att den djurkäre personen önskar sig ett djur till.
    Tror också som du. Hade min gamling gått bort hade jag nog skaffat en ny ganska omgående, inte minst som sällskap för kattungen vi också har.

    Dock hade den nya aldrig tagit gamlingens plats utan det hade varit skönt att få något annat att tänka på.

    Tycker inte frågan är speciellt kontig och säkerligen inte illa menat.
  • Rokka Jill

    Hej förlåt att jag inte har skrivit..
    Katten min hade diabetes.. Ganska sent skede.. Var med henne hos en annan veterinär för "min" hade semesterstängt(!)


    Jag har läst varenda svar här.

    Zaria.. Om du inte tycker frågan är konstig, ja då talar det för dig. Men jag blev illa berörd.
    Jag till skillnad från dig HADE BARA denna katten, inget annat djur till..

  • Zaria

    Rokka Jill skrev 2009-08-27 08:25:11 följande:


    Zaria.. Om du inte tycker frågan är konstig, ja då talar det för dig. Men jag blev illa berörd.Jag till skillnad från dig HADE BARA denna katten, inget annat djur till..
    Nej jag tycker inte frågan är konstig, däremot kan jag förstå att den känns okänslig för dig. men folk överlag menar inget illa däremot känner väldigt många att "en katt bara är en katt" ungefär samma sak som att folk tyckt att det varit vääääldigt kontigt att jag inte avlivade min kattunge istället för att lägga 8000 på honom första månaden, när det "bara var en katt"
  • Rokka Jill
    Zaria skrev 2009-08-27 11:26:27 följande:
    Rokka Jill skrev 2009-08-27 08:25:11 följande:
    Nej jag tycker inte frågan är konstig, däremot kan jag förstå att den känns okänslig för dig. men folk överlag menar inget illa däremot känner väldigt många att "en katt bara är en katt" ungefär samma sak som att folk tyckt att det varit vääääldigt kontigt att jag inte avlivade min kattunge istället för att lägga 8000 på honom första månaden, när det "bara var en katt"
    ojdå..
  • Izanami

    Avlivade min 20-åriga katt i början av veckan. Det var rätt sak att göra, men vad jag saknar honom. Ser honom i ögonvrån ibland.

    Har inte berättat detta för någon utomstående ännu, så jag har inte fått några dumma kommentarer, men folk har tidigare varit lite oförstående över att vi har avstått från resor eftersom vi inte har velat sätta honom på kattpensionat. Han har inte riktigt trivts när han har varit på sådana, bilresan dit har varit påfrestande för honom och i och med hans höga ålder tyckte vi det var rätt att låta honom ta det lugnt hemma.
    "Han är ju bara en katt".

  • Rokka Jill
    Izanami skrev 2009-08-28 13:11:32 följande:
    Avlivade min 20-åriga katt i början av veckan. Det var rätt sak att göra, men vad jag saknar honom. Ser honom i ögonvrån ibland.Har inte berättat detta för någon utomstående ännu, så jag har inte fått några dumma kommentarer, men folk har tidigare varit lite oförstående över att vi har avstått från resor eftersom vi inte har velat sätta honom på kattpensionat. Han har inte riktigt trivts när han har varit på sådana, bilresan dit har varit påfrestande för honom och i och med hans höga ålder tyckte vi det var rätt att låta honom ta det lugnt hemma."Han är ju bara en katt".
    Oj, jag beklagar!
Svar på tråden Jag avlivade min 8 åriga katt i fredes och har redan fått förfrågningar när jag skaffar ny..