Inlägg från: qwertyui |Visa alla inlägg
  • qwertyui

    Inte så tidiga barn

    Hejsan.
    Vi har en tjej som också tar det lugnt med utvecklingen. Snart 17 månader och började gå för en månad sedan.
    Hon klarar att stapla klossar och har börjat förstå hur man ritar.
    Men övriga punkter på kommande 18-månaders kontroll är långt borta.
    -säga och förstå 10 ord. Knappast. Hon förstod första ordet när hon var 14 månader nu är det några fler.
    - peka ut kroppsdelar - tja, då måste man kanske förstå vad ska peka ut först.
    - hämta saker på uppmaning - nej, hon kommer inte ens på uppmaning. Hon kommer om hon vill kramas, ha tröst, ta en intressant sak, men knappast av att man lockar på henne.

    Så jag är lite avundsjuk på den där "bygga torn meningen". Den förståelsen är långt, långt borta.

  • qwertyui

    Hej.
    Nej, jag vet inte om de kollar det. Det står i vår BVC-bok om saker man ska kryssa i om de kan eller inte så jag misstänker att det tillhör saker de "borde" kunna.
    A är också smal, 9.4 kg på 80 cm. Men hon har varit ständigt smal och nu var det länge sen vi fick gå på extravägning med henne.

  • qwertyui

    Hålla flaskan i liggande läge kunde A sporadiskt sen hon blev ca 9 månader eller så. Inse att vatten rinner nedåt så att man ska vinkla flaskan/muggen när hon sitter lärde hon sig nyss, 15 månader kanske.

    Karl Fazer. Vi kanske kan slå ihop barnen på en gemensam kontroll. :) De verkar ju vara bra på olika saker.

  • qwertyui

    Hej.
    Jag tror det drar sig upp, vilket iallafall i vårat fall inte passerade krypställning (även hon vid det laget kröp).
    Krypställningen har ju en del med balans att göra. Jag upplevde att momentet att ställa sig upp var mer armstyrka. Väl stående krävs dock balans att lyckas hålla sig stående och intelligens nog att inte släppa taget(tog en vecka för oss innan hon begrep det sista).


    linneam skrev 2009-09-29 21:25:32 följande:
    otålig78 - vad kul att kunna gå själv!!Tror faktiskt att min son också förstår "kom" för han kommer gladeligen ålande när jag är 1-2 meter bort, men om jag är längre bort så verkar han tro att jag ber om något oöverstigligt (även om jag mycket väl vet att han faktiskt kan förflytta sig den bit jag "ber" om) och blir bara ledsen/frustrerad - eller börjar, och blir distraherad efter typ en halv meter....Minns inte om det var så här i tråden att någon har/har haft ett barn som bara ålat och sedan gått och alltså hoppat över det "riktiga" krypandet? Hur gör/gjorde barnet då för att resa sig upp eller sätta sig upp? Det är ju så mycket svårare att göra sånt från "ålställning" än från "krypställning". (Sonen har aldrig ens försökt...)
  • qwertyui

    Hej.
    Vad tyst det var här...
    Nu har vi iallafall överlevt 18-månaderskontrollen. Och jag klarade mig igenom hela besöket utan att tala om för undersökande sköterska att hon nog var komplett dum-i-huvudet.
    Eller vad sägs om dialoger som.
    "Pekar hon ut kroppsdelar"?
    -Nej.
    "Men näsa, mun och händer då"
    -Nej (vad nu skillnaden mellan de och kroppsdelar är)
    "Men alla barn kan peka ut kroppsdelar"
    -Inte mitt barn.
    "Jag kryssar i rutan iallafall för hon kan säkert, det är bara det att ni inte märkt det."

    Eller meningar som.
    -"Ärtor? Jag trodde inte man kunde vara allergisk mot grönsaker"
    -"Alla barn minskar en viktkurva mellan 12 och 18 månaderskontrollen.
    Det beror på att de lär sig gå."

    Om vi säger att 20% av barnen inte kan gå vid 18-månader (handikappade + sena barn) så betyder det att dessa barn för att kompensera för alla som lär sig gå måste öka 5 kurvor denna period.....

  • qwertyui

    Jo, du har nog rätt men det måste vara minst rutinbrott att kryssa i moment som klarade som det inte finns något tecken på att barnet har klarat.
    Jag tror dock den här människan tillhör begåvningsreserven.
    Men tanke på att min tös var blyg och bara satt i mitt knä och inte gick ett steg, byggde en kloss eller drog ett streck i hennes närhet så är det lite svårt att tro att hon lyckas bedöma något på helheten.


    Frostmoln skrev 2009-10-21 19:35:23 följande:
    Men det vet du väl, att det är ju barnen som är till för BVC och inte tvärtom :). Nej, men skämt åsido så har vi också upplevt att de inte riktigt lyssnar om man försöker tala om att barnet inte "klarar av" allt de kollar vid ålderskontrollerna. Tror dock att det delvis kan bero på att de har stor erfarenhet av utvecklingsbedömningar och därför kan se ganska snabbt på helhetsintrycket om barnet verkar normalt. Om de får den uppfattningen kanske de enskilda punkterna känns mindre viktiga? Men sen är ju inte alla BVC-sköterskor jättebra heller...
  • qwertyui
    Flickan och kråkan skrev 2009-09-25 10:56:39 följande:
    Vägde storebror också....ingen vidare viktuppgång så bara att fetta på maten ÄNNU mer. Ja, jag var ju supertanig som liten....kanske brås på mig. qwertyui, din tös var väl också liten. Här är det 80cm över havet och 10,4 kilo. Lite småjobbigt.......
    Vi har 80.5 cm, 9.2 kg. Endast 200gram ökning de senaste 5 månaderna och ett BVC som säger att det är fullständigt normalt, det är också lite småjobbigt.
  • qwertyui

    Hej.
    Jo, väntetiderna i vården är jobbiga.
    CP-skador är ju en otroligt laddad diagnos att ta till sig. Det är ju allt från helt hjälplösa personer till personer där man knappt märker av det alls. Men det måste vara en jobbig diagnos att ta till sig och framförallt berätta för andra.

    Har du fått någon bra sjukgymnast? Jag antar att det kan vara en ganska avgörande parameter för att få ett bra träningsprogram.

  • qwertyui

    Oj, vad jobbigt.
    Jag tror dagis och en psykolog kan få ganska olika uppfattning om ett barn.
    Ett dagis ser ju barnet hela dagen medan psykologen eller en BVC-sköterska måste tolka det mesta via förälderns berättelse (vilket ju speglar ens egen uppfattning även om man försöker vara objektiv).
    Samtidigt är det betydligt högre tempo på dagis än hemma. På dagis är det 15 ungar på 3 frökar typ. Är man lugn och stilla av sig får man kanske tillräckligt med stimulans bara av att kolla på andra barn vilket iallafall delvis skulle kunna förklara skillnaden mellan dagis och hemma.

    Frågar vi på vårat dagis verkar tösen förstå mer ord än hemma men däremot pratar hon ingenting (jmf med hemma där hon säger lite iallafall). Jag tror hon upplevs förstå mer än vad hon gör för att hon är ganska bra på att förstå sammanhang (typ efter maten tvättar man händerna).
    Kanske är det tvärt om med din son, att de analyserar honom mer kritiskt än de gör med andra barn, vilket skapar större avvikelse än vad det verkligen är.

    Försök följ maggropskänslan.
    Var det inom något speciellt spektrum dagis sade att han var sen eller gällde det alla delar av utvecklingen.
    Trots allt är det ju bra att dagis försöker säga till om det upplever något som konstig även om de gör de klumpigt.

    Mrs West skrev 2009-11-24 09:29:05 följande:


    Min son är nu 20,5 månad och har gått på dagis i 3 mån. Efter 18-kontrollen så tog vi honom vidare till en barnhälsovårdpsykolog bara för att få en extra koll på att allt var som det skulle. Hon tittade på honom, frågade litegrann och sa i princip; Ha lite is i magen. Vi kände oss lättade och tänkte att vi skulle bara ge honom den tiden han behövde. Men då är det så att vi varit ganska öppna på dagis om vår oro för hans sena utveckling och bett dem ha lite extra koll. Vi var på utvecklingssamtal igår kväll och väntade oss i princip: Visst är han sen, men det går ju framåt. Men istället fick vi ett möte på 1 timme med 2 fröknar som typ sa att här är det nog nåt som är fel. De var så klantiga och sa så mycket dumma saker att vi är jätteledsna och oroliga idag! Har nu ringt psykologen igen för att göra en djupare utvärdering. Det verkar som att han är ännu lugnare på dagis än hemma och de berättade en massa saker som vi inte alls kan hålla med om. Bla att han släpper en mugg på golvet men bryr sig inte om själva landningen på marken. Hemma så kastar han saker av olika föremål och tycker att det är jätteroligt om det blir ett speciellt ljud osv.... Visst är det bra att dagis bryr sig, men vi undrar vad som hade hänt om vi aldrig sagt något... Har de överanalyserat honom pga av vår oro? Eller är det verkligen nåt fel? Eller är barn bara olika och dessa kontroller borde ses över?Fy fan vad jobbigt!
  • qwertyui

    Vilken ålder är det på ungarna på dagis? Vi har tjejen på ett 1-3 års avdelning. Någon dag var de äldre ungarna borta och då sade fröknarna att det hade varit mycket mera fart på de yngre och då är ju ändå inte ålderskillnaden så stor. Man skapar ju så lätt roller också om alla förväntar sig att man är tyst och snäll i ett hörn blir man ju lätt det.
    Vårt dagis har iallfall någon gång i veckan att de tar en fröken och tre ungar och går i väg och gör något. (skapar, skogen etc). Gör dom något liknande, fungerar det bättre då?

    Mrs West skrev 2009-11-24 10:30:51 följande:


    Visst är det bra att de berättar vad de ser. Det är bara det att de beskrev en helt annan kille än den vi ser och tro mig jag försöker verkligen vara objektiv. De sa bla att han inte hjälper till när de skall klä på honom. Vi gjorde ett test i morse och då sträckte han upp armen genom tröjan och satte i foten i byxbenet. Sen sa de att de var så glada att han hade protesterat när de hade lyft bort honom från något roligt och det gör han jämt och högljutt hemma. Det känns som att han är blyg, försiktig och nästan blir lite hämmad av all action på dagis...
  • qwertyui

    Min är 18.5 månad. Hon har börjat peka frekvent först sista månaden. Eller peka, vifta snabbt med armen åt aktuellt håll. Tillräckligt för att förstå vad hon menar om man har en misstanke. Men gestikulerar tycker jag inte hon gör.

    Mrs West skrev 2009-11-24 12:39:58 följande:


    Qwertui, han är på en 1-3års avdelning och de sa att han verkar trivas bättre i mindre grupper. Frösöblomster, psykologen skall ringa imorn för att boka in en tid. Usch, har läst en massa om autism nu... Det finns 3 kriterier och han stämmer bra in på den första som handlar om kommunikation men de två andra som handlar om sociala färdigheter och försvagning av intressen stämmer inte så bra. Vill inte att min son skall ha ett handikapp... Hoppas att det inte är autism eller nåt liknande!En fråga till er med 18-24 månaders, pekar era barn? Gestikulerar de mycket?
  • qwertyui

    Fast jag vet inte det där om förskolan. Mitt yrväder säger inte mycket på förskolan och pratar snarare mindre än mer efter hon börjat.
    Hon säger kanske 4 regelbundet nu.
    Ordförståelsen ökar så smått iallafall så vi närmar oss nog 20 ord snart.
    Men någon av dem skulle väl kunna vara "mamma"?
    Men nja, likt eskimåerna som har 100 ord för snö tar tösen 3 ord för napp. Mamma, Ba och App. Så jag får nog vänta ett tag till.

    PS tråden tar slut vilken sekund som helst.


    Flickan och kråkan skrev 2009-11-25 23:31:04 följande:
    060810 skrev 2009-11-25 23:20:08 följande: Det har väl blivit så med BVC just för att vi har täta kontakter genom lillebror. De är ju mycket besök första månaderna....och då hänger ju liksom storebror med. Här ligger läkarkontrollen vid 2½ år och inte vid 3 år. Oavsett tror jag inte det kommer att hända så mycket innan dess.....vi har mest fått höra att det ändå inte finns så mycket man kan göra innan dess....för att de helt enkelt är för små. Den ständiga frågan "Hör han" kommer alltid, och ja, det måste han ju göra, han förstår ju bra och reagerar på ljud. Man kanske ska ligga på mer.....jag vet inte. Nej, vi har inte använt tecken men har funderat på det. Fast för mig känns det mer som att det skulle vara till nytta om han gick på förskola nu. Hemma gör han sig ganska bra förstådd vad gäller enkla saker.....han visar ju alltid tydligt vad han vill ha etc. Känns som om hans frustration handlar mer om när han försöker säga mer.....Fast å andra sidan så ska han ju gå på dagis inom överskådlig framtid och logopeder brukar ju jobba med tecken.
Svar på tråden Inte så tidiga barn