• liza1981

    Råd emottages tacksamt!!

    Skulle behöva råd från andra som är/har varit i samma situation. Är sambo och har en dotter på 11 månader. Har varit tillsammans i snart fyra år.

    Sista tiden har det varit dåligt mellan oss, tjafs och bråk om det mesta... Visste att vi inte hade det bra, men kände att det går nog att lösa. Sambon sa helt plötsligt igår att han är trött på det här, inte på mig men på allt bråk och tjafs... Håller me honom men vill inta att det ska ta slut... Har mått skit hela dagen och ältat allt i min ensamhet, vet inte va jag ska göra. Han säger att han fortfarande älskar mig (och jag älskar honom), men han vet inte vad han vill... Föreslog familjerådgivning, men han bara ryckte på axlarna åt det. Älskar honom och vårat barn, och vill inte leva utan honom. Vet bara inte hur vi ska komma vidare... Har fastnat i nåt sorts ekorrhjul av gnäll, gnäll och mera gnäll...

    Det blev ett lite förvirrat inlägg, men hoppas nån orkar läsa och ge mig några råd. Just nu känns det mest tungt allting... :(

  • Svar på tråden Råd emottages tacksamt!!
  • Sing Star

    Kolla med din BVC om det finns någon kurator/terapeut/psykolog som du/ni kan få prata med. Eller kontakta kommunens familjerådgivning. Dr Phil (Phillip McGraw) har skrivit en bok som heter Relationsakuten som är läsvärd. Hoppas att ni orkar rida ut er kris, har hört att många par har en kris när barnet är runt 1 år.


    ღ ♥ ღ JOHANNA & ADRIAN ღ ♥ ღ
  • eåf

    Jag känner igen mig.. Jag är grinig så fort jag öppnar munnen typ. Irriterar mig på allt. Vi har en dotter på snart 9 månader och vet fler som har exakt lika. Sägs ju att första året är värst och sen vänder det, så får väl hoppas på det.
    Men jobbigt att vara gnälliga och irriterade på varann hela tiden. Det tar på en verkligen. Ibland känner jag att jag bara vill bort bort bort men ändå stanna. Usch, är jobbigt detta nu när man har en dotter att kämpa för också. Saken är den att vi har aldrig bråkat förr, inte ens ett litet bråk. Så vi vet liksom inte "hur man gör"

  • Wolfclaw
    liza1981 skrev 2009-08-28 22:16:22 följande:
    Föreslog familjerådgivning, men han bara ryckte på axlarna åt det.
    Om han har den inställningen så verkar han ju inte särskilt intresserad av att göra något åt det. Känner man att det knakar och man vill försöka fixa det lägger man nog manken till. Men vill man inte, ja då kanske det inte finns så mycket att bygga på tyvärr.

    Flytta isär är aldrig kul men ställ dig frågan vilket är bäst: ensam utan en massa bråk eller tillsammans med konstant irritation?
Svar på tråden Råd emottages tacksamt!!